OBS! NY BLOGG! BLOGGEN ÄR FLYTTAD! OBS!

Efter fem år här på blogspot har jag flyttat bloggen och skaffat ett tjusigt och eget domännamn. Den nya bloggen finner ni här:

http://johansyxaochgloria.se/

Ett stort tack till Johnny som grejat ihop den nya bloggen till mig. Sicken böy!

Alla inlägg härifrån är överflyttade till den nya bloggen. Så ni kan frossa i de gamla sköjerierna och grubblerierna om ni nu känner er manade till ett sådant otäckt beteeende.

Med fler vassa yxor och bländande glorior och en jävlans massa dumheter... See you on the other side!

http://johansyxaochgloria.se/

Det vankas diskbråck.

Det vankas diskbråck igen. Tredje gången i så fall. Det värker precis på rätt ställe och jag kan inte räta på ryggen helt utan att känna smärta. Då vankas det även upp emot 6 veckors sjukskrivning och reguljära återbesök hos sjukgymnaster som drar ner kalsongerna halvvägs och klämmer en halvvägs ner på arslet.
Förra sjukgymnasten jag var hos stammade. Smärtan fick mig att tänka konstigt och jag fick en märklig impuls att dunka till honom hårt i ryggen i hopp om att han skulle sluta stamma. Lyckligtvis stannade det hela vid en impuls.
Den första gången jag fick diskbråck gick jag hos en sexig sjukgymnast med len röst och lena händer som klämde mig på skinkorna. Jag fick erektion och jag var 21 år och hade tjej och kände mig otrogen...
Bägge gångerna gick jag runt stel och krum. Grimascherade åt smärtan. Spottade och svor som en gammal gubbe.
Hoppas den lilla smärtan jag känner nu  har gått över tills imorn, istället för att växa sig till smärtan den enorma.

Nada to tell.

Ska jobba drygt femtio timmar den här veckan. Känns sådär. Har börjat söka lite andra jobb. Har även lagat spagetti och köttfärssås.
Ibland är det en jävla uppgift för att ha bestämt sig att skriva här varje dag. Speciellt som nu när jag inte har ett skit att säga.
I fredags käkade jag hos mamma. Tre gånger påpekade hon att sommaren håller på att ta slut. Man känner det i luften sa hon. Jag påpekade att värmen kommer att komma tillbaka. Idag har det känts som om sommaren håller på att ta slut.
Måsarna är försvunna. Pundarna sjunger Bellman på torgen. Det kliar under skorna.
Nej, fan jag är ledsen. Det blir inte roligare än så här.

Videoblogginlägg #1.

Johans Yxa och Gloria #1 — juli 2013 from Deckarn on Vimeo.

Berättade för ett tag sen att det kommer hända lite nytt sköjeri här på bloggen. Well, det är dags.
Jag har bestämt mig för att bredda och utveckla bloggen med lite videoinlägg då och då. Jag bjuder på lite sköjeri eller grubbleri eller både och framför kameran. Proffsigt filmade och klippta av min kompis Johnny. Videoinläggen kommer tidsmässigt hamna här ganska sporadiskt. Ungefär någon gång i månaden eller då vi hinner ses och filma. Jag kommer med andra ord inte sitta och slafsa ihop något snack i min allena kammare framför linsen bara för att det ska ske så ofta som möjligt och i ett jämt flöde. Just såna videobloggar finns det i drivor. Vi kommer köra på kvalitet istället för kvantitet.Ibland med manusidé, ibland helt fritt.
I det här är första videoinlägget befinner jag mig i lantlig idyll. Bara en sådan sak kan ju få den här sköjaren att tappa fotfästet lite grann...

I övrigt flyter bloggen på som vanligt. Säg mer än gärna vad ni tycker i kommentarsfältet eller gilla om ni finner det hela sköj! Då blir jag glad!

Sommarhälsning från balkongen.

Tycker jag ser ut lite som en porrkonung på fotot. Det kan vara glasögonen. Det kan vara tungan eller skägget. Det kan vara alltihopa.

Partyhattarna.

De där partyhattarna på gårdagens foto ser nästan ut som ett halvlyckat fotomontage. Det är det inte.

Det satt ett gäng på krogen igår som firade någons födelsedag. Första gången jag gick in för att gå på toa satt alla där med sina hattar på sig. Det enda konstiga var att de satt tysta och såg helt ledsna ut. Det såg både komiskt och ledsamt ut eftersom partyhattar ska fungera som någon slags stämningshöjare.

Nästa gång jag gick in hade hälften av sällskapet tagit av sig sina hattar. De sjöng ja må han leva. Tyst och försiktigt. Hurrandet lyfte ju inte taket heller precis. Det var dålig ånga i glädjen. När jag gick på dass sista gången låg partyhattarna slängda på toalettgolvet. Det kan inte hjälpas, men det hela kändes ganska sorgligt...

Sen vet vi ju var partajhattarna hamnade. Mycket sköjigare

Ahmen, sicket fölk!

Ibland blir det så här när jag är ute på krogen.
Jag vet inte riktigt hur det går till. Det liksom bara händer... Sen står man där, tillsköjad.

Gap och skrik och Ullared.

Utanför jobbet idag var det ett gäng kids som bara stod och skrek rakt ut.
På spårvagnen hem var det några ungar skrek helt okontrollerat. Föräldrarna verkade vara tyska och de brydde sig inte alls.
Precis just nu står några snubbar nedanför min balkong och gapar på varandra. "Din mamma då!" vrålar de gång på gång till varandra.

Det är helt enkelt ett jävla gapande och skrikande i den här stan. På gator och torg. Spårvagnshållplatser och i köpcentrum. Allt detta jävla gapande. Hur får det plats?

Såg att det går en buss från Angered Centrum till Ullared om mornarna. Skulle kanske hoppa på den istället för att ta bussen till jobbet. När de ringer från jobbet kan jag säga att jag råkade hoppa på fel buss för att jag var så morgontrött. "Nu är jag i Ullared" skulle jag säga, som om det var helt i sin ordning. Beblanda mig med massa fånar och tokstollar. Köpa en körv och få hemlängtan efter en kvart och åka hem igen.

Sömn/drucken

Yea föck im gonna do it! Jääää!

Sen då, jag pratade med nån ikväll har jag slängt ut en halväten körv genom taxins fönster samtidigt som jag vrålade "yeaaaah" så det ekade över ett dött torg.  Avslutningsvis har jag talat om för taxichauffören att han är tråkig mjölkbonde och förbannat mig själv att jag har sovit 10,5 timmar på tre dygn.

I övrigt tyckte jag det var trevligt och träffa lite vänner. Speciellt Emin som närvarade på en utomhusgudstjänst i slottskogen bara för att kolla läget. Och utan att vara kristen. 

I övrigt måste det konstateraatt jag är mer sömnig än full.

Med all rätt.

Är smått livrädd att jag inte somnar ikväll heller. Ligga på loftet som en annan bonne i rosa skjorta. Yeääääää

Slemmigt svalj.

Sicket sköjeri, vad trött jag är idag. Sovit en och en halvtimme i natt. Varför söver han inte den sköjaren kanske nån tänker. Svaret är att jag inte somnade såklart. Har drabbats av slem som fastnar i svaljet. Låter konstigt och aningen otrevligt kanske. Det vägrar släppa och känslan blir att man inte kan svälja rent. Det kryper i kroppen när jag tänker på det. Ju mer man harklar sig desto värre blir det. Då går det ju naturligtvis inte att somna. Det är vid såna här tillfällen som man blir nervös över om man håller på att bli sinnessjuk. Troligaste orsaken till symptomet tordes vara rökningen läste jag, så det kanske är dags att sluta röka snart...

Gick till slut upp. Klockan var fem på morgonen. Knäckte en öl och rökte två cigg. Gick och lade mig efter en timme. Då hade slemmet släppt. Kände tröttheten slå en knölpåk i hodet på mig. Somnade. Drömde att någon hade klippt sönder alla mina kläder. Märkte detta när jag skulle klä på mig. Satte på mig plagg efter plagg i hopp om att något plagg skulle vara helt.

Sen ringde klockan. Den var halvåtta och det var dags att gå till kneget.

En annan bieffekt när man är så här trött, som jag har berättat här innan, är att jag blir enormt lättrörd.

Min brukare tittade på filmen "Grabben i graven bredvid" för en stund sen. Ja, jag blev alldeles rörd. "Oh så vacker kärleken är" tänkte jag och började huttra lite grann. Snacka om att vara ute på hal is. Detta gällande en film som jag i normala fall brukar spy galla över.

Livet är fullt med överaskningar.

Trubbel som sköjeri.

Förmultningsprocessen.

Äter billys panpizza. Nyttigt, näringsrikt och nästan ingen deg alls.

Såg ett program om förmultningsprocessen igår. Exprimentet gick ut på att de hade lämnat massa mat framme i rumstempratur i en glaslåda inrett som ett kök. Sen kunde folk se in i glaslådan vad som hände med maten. Först kom möglet. Det bröt ner allt. Fågel, fisk och en hel gris. Sen släppte man in ett litet gäng spyflugor som kalasade och släppte ut massa ägg. Trehundra i stöten. De blev larver som också bröt ner köttet och fågeln och fisken. Allt såg ut som en gegga. När larverna var mätta och belåtna på det som nu såg ut som en stor sörja förpuppades de. Ur pupporna kom de tiotusentals flugorna och gjorde rent bord. Man fick följa hela processen från dag ett och 30 dagar framåt.Stanken beskrevs som obeskrivlig. När folk fick lukta på den geggiga sörjan som hade vart en kyckling studsade de i rekyl baklänges.

Detta är vad som händer med kroppar som grävs ner i jorden. Fast där går tydligen processen fortare. Den dag det är dags vill jag bli kremerad.

Hade precis ätit en big mac innan jag fastnade framför programmet. Visste inte hur jag mådde. Sen lovade jag mig själv att ta en närmare titt i min kyl. Ska göra det i dagarna.

Värmen.

Tillbaks på jobbet igen. Glad åt alla som får vara ute i det fina vädret. Lite trist kanske att den riktiga värmen kom exakt när min semester är slut. I den här lägenheten är det varmt. Jävligt varmt. Lite som att sitta i en pizzaugn. Man är pizzan som gräddas. Jag blir slötänkt i hodet. Personligen önskar jag att det regnade och att det var knappt tjugo grader.

I Kina är det tydligen 45 grader. Hur grejar man något sånt? Folk badar i vattenpölar och kryper ner i frysboxar som går i baklås.

En svinigt kall öl nu, eller ett svalt dopp hade suttit som strumpan på foten.

Jävlar vad det rinner i pannan.

Tillbaks till rävasaxen.

Har ringt ut sista semesterdagen med en pasta på Galliano. Jobbar trettio timmars helg det första jag gör. Ångesten är total och kan inte beskrivas. Det ska den nog inte göras heller.
Skall nu förtränga det hela med fyra avsnitt av Weeds.
Har faktiskt inte ett skit mer att tillägga.
Ofridens...