På min köksvägg hänger 6 tavlor. Fyra av dem är tecknade ansiktsporträtt. Två är tecknade av min morsa. Året var 1958. Två är inköpta på Gallerix. De är i helfigur. Ingen av dem visar brösten. Ingen av kvinnorna ser särskilt glada ut. Ingen föreställer Ulla Skoog eller Mona Lisa.
Ur mina dator högtalare strömmar just nu en pianobit från Amelie-Soundtracket. I askfatet ligger två tjog fimpar. Nu rullar jag en cigg till. Sen röker jag den och undrar om solen visar sig i Berlin just nu.
På min diskbänk finns i denna stund mer diskad disk än odiskad disk, disk, disk. Ganska ovanligt.
På kylskåpet sitter två magneter med Pelvis the king och en på Marilyn. Ingen på Thore Skogman.
På mitt köksbord står ett glas cola, en box med underlägg som bär motiv av volvos första bilmodeller från 1928. En bricka med tre värmeljushållare och en hög med obetalda räkningar och en kaffekopp med ättiksprit för att dämpa rökdoften(fungerar ungefär som när man tänt en tändsticka efter man skitit illa på dass).
Mina köksskåp är vinröda, stolarna med och köksduken likaså. Golvet är svart-vit-rutigt och i fönstret står en stor jävla gasollampa med en stor röd jävla glasskärm som jag aldrig har tänt. Där står även en jordglob som visar upp öst och väst-tyskland om man tittar närmare. Enligt den finns muren kvar och kriget i forna Jugoslavien har ännu inte hänt, men både du och jag vet bättre.
Thats about it. Nu vet ni hur jag har det, fast ändå inte. Välkommen hit, men ring gärna först. Jag öppnar inte dörren för icke anmälda. Det kan vara Reinfeldt eller en rånare med taskig andedräkt. Eller bara en förklädd idiot. Det vill man ju helst slippa.
På en av tre köksstolar sitter jag och undrar när jag ska komma på något vettigt att skriva på min blogg.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
