måndag 12 augusti 2013

Det vankas diskbråck.

Det vankas diskbråck igen. Tredje gången i så fall. Det värker precis på rätt ställe och jag kan inte räta på ryggen helt utan att känna smärta. Då vankas det även upp emot 6 veckors sjukskrivning och reguljära återbesök hos sjukgymnaster som drar ner kalsongerna halvvägs och klämmer en halvvägs ner på arslet.
Förra sjukgymnasten jag var hos stammade. Smärtan fick mig att tänka konstigt och jag fick en märklig impuls att dunka till honom hårt i ryggen i hopp om att han skulle sluta stamma. Lyckligtvis stannade det hela vid en impuls.
Den första gången jag fick diskbråck gick jag hos en sexig sjukgymnast med len röst och lena händer som klämde mig på skinkorna. Jag fick erektion och jag var 21 år och hade tjej och kände mig otrogen...
Bägge gångerna gick jag runt stel och krum. Grimascherade åt smärtan. Spottade och svor som en gammal gubbe.
Hoppas den lilla smärtan jag känner nu  har gått över tills imorn, istället för att växa sig till smärtan den enorma.