Ett hyssminne

När jag gick i åttan gick jag och en kompis in på åhlens. Där hade de hängt upp ett femtontal hårtorkar av olika modeller i ett galler i taket så de hängde och dinglade i sladdarna. Oskyldigt började vi blåsa luft med varsin hårtork på varann. Vi plockade upp varsin till och riktade dem som pistoler. Sen satte vi på fler utan att stänga av de vi satt på först. Det började urarta. Till slut var varenda hårtork på. Det tyckte vi var helfestligt. Hårtorkarna tystnade. Strömmen gick. Sen blev det svart. På hela Åhlens.
Vi bestämde att det var dags att dra. Vi sprang som svin genom ett mörklagt Åhlens. Precis vid utgången var det någon som haffade min vän. Kommer ihåg att jag väntade i evigheter innan han äntligen kom ut. Han var tvingad att hämta mig annars skulle vi bli polisanmälda. Vi gick in. Det var chefen vi satt hos. Ett perfekt läge att fråga om sommarjobb. Kom ihåg att han frågade vad jag hade till försvar innan han ringde hem till mina föräldrar. Jag svarade att alla har väl gjort nåt dumt nån gång. När han sen ringde upp min morsa hittade han på massor av saker jag aldrig hade sagt. Bland annat att jag hade sagt att alla någon gång i sin ungdom går in på Åhlens och fixar till ett strömavbrott.
Min morsa var arg när jag kom hem. Hon lät mig i vanlig ordning veta "att jag bara skulle vänta på att pappa skulle komma hem."
Jag och min kompis var portförbjudna på åhlens lång tid framöver, men vi gick ofta in där ändå för spänningens skull. Vi gick ofta förbi fönstret till hans kontor. Om han var därinne ställde vi oss och gjorde grimasher eller visade finger tills han flög upp ur stolen och kastade sig mot dörren. En gång gick vi in affären och fram till hans dörr och knackade på. När han öppnade frågade vi "hur var det här då?", sen jagade han oss ut ur butiken.

Tillslut verkade det som han hade glömt bort oss, och vi glömde bort honom och riktade oss istället in på mopeder och våra första tonårsfyllor.