Hjärter! Jag får spader....

Jag har varit orolig över mina stål...
Jag var en storfräsare på krogen i torsdags när lönen kom, trots att jag visste...
visste att jag skulle va pank hela månaden. Jag visste att jag skulle vinna på jacks maskin. Att han skulle spotta ut kvitton från sin buk. Det gjorde han inte. Tjuriga jävel!
Mina vänner skulle komma ner till krogen. Det gjorde dom. Storfräsare in i märgen igen. Bjöd hej vilt. Igår svettades jag med lite dödsångest o att jag nog skulle klara mig om jag hittade en halväten kycklingvinge i papperskorgen på centralen.
Jag lånade ut lite stålar till mit ex. Hon var så där jävla vacker, som bara hon kan va. Jag var bakfull. Hon sa att jag va snygg. Jag kände mig förbrukad som man o hade jag tittad ner i en brunn hade jag antagligen sett guldfiskar där i avföringen o skiten.... jovisst.
Jag köpte iallafall den där pizzan jag hade sett i skyltfönstret o när jag åt den var det som jag fyllde år... för jag har gått runt o varit hungrig i en vecka. Mitt ex (vi kallar henne A, För hon e först i mitt alfabet) pratade i telefon med en väninna. Jag slafsade o betedde mig som jag inte sett mat sen studenten -91 när jag föråt mig på...mat just. Men iallafall hon log åt mig som om det var mig hon pratade med... Vackert som om träden skulle få löv när snön ligger på gatan tung o hög i drivor....

Vi älskar varandra. Det brukar vi säga till varandra, men vi är inget par. Hjärter, ruter klöver jag får spader. Förresten, Hjärter hette min familjs hund. För att den hade ett stort deformerat hjärta på ryggen. Hon var vit. Hjärtat var brunt. Hon dog i cancer...

Nu ska jag öppna en öl till...och oroa mig över min ekonomi lite till, sen kanske öppna en öl till o skratta högt att linné ska ägna sig åt gröna växter o inte o ligga o böga i min plånbok.... Det gör han ju inte... han ligger ju begravd nånstans under en heavy gravsten...o jag får klara mig bäst jag vill...
... så att säga...