Jag har tvättat och dammsugit idag. Början av denna dag var som att klösa i mattan. En maskin av två fungerade i tvättstugan. Ägget som jag kokade sprack. Jag var förbannad sen lite gladare. Kände mig otroligt nödvändig när jag dessutom städat lyan.
Det står en bil nedanför min balkong. Någon sorts blandning av en SUV och en skåpbil med fönster. Funderar på att skicka en ölburk genom vindrutan. Ägaren har en lysorange täckjacka och en italionotofs och är kanske 50-55 bast. Han har fem ungar också. Dem är kanske mellan fyra och tio år. Nästan varje gång jag sitter på balkongen kommer han körande med sitt vrålåk. Med eller utan sina ungar. Jag har sett hur han ibland står och fotar sin bil i coola vinklar. Eller putsar bort ett fingeravtryck från lacken med en putsduk. Han verkligen älskar den där bilen... vilket i sig inte borde vara något fel kanske... om det inte vore för att han verkar älska den där bilen mer än sina barn. Han vrålar nämligen alltid på dem.
Idag lät det så här:
"Men för fan, om du ska skjuta igen dörrjäveln så gör det riktigt, annars får du fan gå hem från skolan nästa gång!" Ungen var kanske fem eller sex år och stod där sen på trottoaren och funderade på hur många sätt man kan skjuta igen en bildörr. Medan han funderade, vrålade farsan igen:
"Kom hit nu för i helvete, ska du stå där och glo hela jävla dagen eller?"
I förr igår var det dags igen. En av ungarna hade inte knytit skorna. Han fick ett utbrott och sa till ungen att för i helvete lära sig knyta skorna så han slapp hålla på.
Tycker det låter helt fruktansvärt. Så kan man väl inte prata med kids (eller vråla). Eller med någon överhuvudtaget. Påminner mycket om min far när jag var liten och när hans tålamod plötsligt brast. Man visste inte bara när det skulle ske. Dock med en skillnad. Min far använde aldrig svordomar mot oss när han gick loss. Men jag kom ihåg hur hans vobbliga humör fick mig att tassa samtidigt som det var min vardag.
Därav funderade jag på att skicka ner en oöppnad folka, tyvärr går inte det. Ölen är slut. Kanske kan skicka ner en burk saltgurka istället. Helt på riktigt funderar jag på att säga till den lysoranga jäveln nästa gång för han verkar inte veta vad han gör eller skapar. Det är bara det, att det är hans ungar och inte mina.
Var nere i mataffären för en stund sen. Har insett att det bor helt enormt mycket träningsmänniskor i mitt område. I området Staren. En dude hamnade framför mig hela tiden. Den enda skillnaden var att vi tog helt olika saker från hyllan hela tiden. Jag tog grädde. Han tog lätt mjölk. Jag tog hamburgare. Han tog frysta grönskaker. Jag tog brunt, han tog grönt. Han hamnade framför mig i kön. Följande lassades upp på bandet: Fyra energidrycker, fyra sportkakor, en gurka och sen det jag nämnde innan. Hmmm, fest i hackebackeskogen. Sen behöver man ju inte vara som mig: En flaska sköljmedel, ett sexpack och en burk med findus köttfärssås.
Har nog börjat kliva ut ur min glaskupa. I den som jag mått väldigt dåligt i. Detta tar sig i uttryck på hemska sett. Till exempel att jag bloggar minst två gånger varje dag. Är det bra eller dåligt? Blir min blogg sämre på detta vis. Finns det en smärtgräns för hur ofta man vill veta av mitt snusk?
För att snuska till det ytterligare. Berätta i kommentarsfältet. Eller tryck på gilla eller den där andra sugaknappen.
Har äntligen köpt schampo. Nu ska jag duscha.
torsdag 4 april 2013
TV-toppen V.13
1. Let's dance
2. Mästarnas mästare
3.Antikrundan
4. Sveriges mästerkock
5. Smartare än en femteklassare
Detta är de mest sedda programmen under vecka 13. Känns som det styrker min tes (som jag brukar utbrista när jag blir arg på mänskligheten): Att 80% av befolkningen är idioter. Lek och tävling går hem i stugorna. Då finns ens inte plats 6 till 10 med på listan. Misstänker att doo bi doo och postkodsmiljonären skulle kvala.
Förutom att det är fördummande TV i sig har mitt hat att göra med att jag får total ångest av att titta på såna här program. Jag mår dåligt på riktigt. Blir nervös och deprimerad. Värst är det när folk plötsligt brister ut i sång. Oförmågan att ryckas med av tjäckheten är total.
Det enda program i denna lek och lär-katerogi jag klarar av är På spåret. Antikrundan går an så länge hon den käcka Lundberg eller Lundgren håller sig borta. Naturligtvis skulle jag välja att titta på det av samma anledning som alla andra. Att det dyker upp någon grunka som är värd 50 000:- som jag också råkar ha hemma, trots att jag vet att jag bara äger massa snyggt, men användbart junk hemma.
Funderar på att knäcka en 3,5:a och hälsa våren välkommen och sluta och gnälla.
För stunden alltså.
2. Mästarnas mästare
3.Antikrundan
4. Sveriges mästerkock
5. Smartare än en femteklassare
Detta är de mest sedda programmen under vecka 13. Känns som det styrker min tes (som jag brukar utbrista när jag blir arg på mänskligheten): Att 80% av befolkningen är idioter. Lek och tävling går hem i stugorna. Då finns ens inte plats 6 till 10 med på listan. Misstänker att doo bi doo och postkodsmiljonären skulle kvala.
Förutom att det är fördummande TV i sig har mitt hat att göra med att jag får total ångest av att titta på såna här program. Jag mår dåligt på riktigt. Blir nervös och deprimerad. Värst är det när folk plötsligt brister ut i sång. Oförmågan att ryckas med av tjäckheten är total.
Det enda program i denna lek och lär-katerogi jag klarar av är På spåret. Antikrundan går an så länge hon den käcka Lundberg eller Lundgren håller sig borta. Naturligtvis skulle jag välja att titta på det av samma anledning som alla andra. Att det dyker upp någon grunka som är värd 50 000:- som jag också råkar ha hemma, trots att jag vet att jag bara äger massa snyggt, men användbart junk hemma.
Funderar på att knäcka en 3,5:a och hälsa våren välkommen och sluta och gnälla.
För stunden alltså.
Etiketter:
Junk,
mästarnas mästare,
råångest,
sluta och gnäll gubbe,
vecka 13
Mc sodom och gomorrah.
Tagit två bärs efter jobbet med Putte på 7a:ns. Efteråt käkade jag en burgare på Mc Donalds. Det var gris och äckelfest där inne.
När jag flyttade till Växjö 1986 fanns det inget Mc Donalds. Några år senare öppnades ett Mc Donalds mitt i Växjö. Det var status att jobba där. En av cheferna rakade in ett M och c i sin nacke. Gick runt i slips och kostym och portfölj. Det hela var svårt att förstå. Status att jobba på en snabbmatkedja...
När uteställena stängde samlades folk på och utanför Mc Donalds. I vinglande drivor. Det blev ofta slagsmål i köerna. Folk stod och spydde på gatan. Mer småstadsaktigt kan det knappast bli.
En gång såg jag en snubbe som skulle äta sin mat. Han var så packad så hela sväljsystemet hade lagt av i hans kropp. Han tog en stor tugga på sin Big Mac. Tuggade med sina skeva käkar. Till slut trillade allt ut ur munnen på honom. Geggan landade på resten av maten. Han tog upp den stora kletiga, nytuggade bollen och pressade in i munnen igen och gjorde om samma procedur en gång till. Snacka om status...
En annan gång smet jag och min kompis ner på nedervåningen som var avstängd. Det var en sommarkväll. Vi rotade genom alla skåp på jakt efter vem vet vad. Vi hittade några stora kartonger med julsaker. Vi hängde glitter och julgranskulor över alla stolar och bord. Placerade en tomte på dass. Kopplade in julgransbelysning och lös upp papperskorgarna. Vi höll på länge och väl innan vi åter gick upp och möttes av gris och äckelfesten i statusens dekandenta hortempel.
När jag flyttade till Växjö 1986 fanns det inget Mc Donalds. Några år senare öppnades ett Mc Donalds mitt i Växjö. Det var status att jobba där. En av cheferna rakade in ett M och c i sin nacke. Gick runt i slips och kostym och portfölj. Det hela var svårt att förstå. Status att jobba på en snabbmatkedja...
När uteställena stängde samlades folk på och utanför Mc Donalds. I vinglande drivor. Det blev ofta slagsmål i köerna. Folk stod och spydde på gatan. Mer småstadsaktigt kan det knappast bli.
En gång såg jag en snubbe som skulle äta sin mat. Han var så packad så hela sväljsystemet hade lagt av i hans kropp. Han tog en stor tugga på sin Big Mac. Tuggade med sina skeva käkar. Till slut trillade allt ut ur munnen på honom. Geggan landade på resten av maten. Han tog upp den stora kletiga, nytuggade bollen och pressade in i munnen igen och gjorde om samma procedur en gång till. Snacka om status...
En annan gång smet jag och min kompis ner på nedervåningen som var avstängd. Det var en sommarkväll. Vi rotade genom alla skåp på jakt efter vem vet vad. Vi hittade några stora kartonger med julsaker. Vi hängde glitter och julgranskulor över alla stolar och bord. Placerade en tomte på dass. Kopplade in julgransbelysning och lös upp papperskorgarna. Vi höll på länge och väl innan vi åter gick upp och möttes av gris och äckelfesten i statusens dekandenta hortempel.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)