tisdag 23 december 2008

A snowflake fell


and it felt like a kiss

One of a kind, two of two kind

Om man står utanför mitt hus och tittar upp i fönstret till min lägenhet, ser det ut som det omysigaste och sjaskigaste haket i hela byggnaden. Gardinen ser ut som en halv kartongbit som hänger fritt i luften och på fönsterkarmen står en gammal ölburk från den tid som nyligen tog slut, då man fick röka i fönstret. När man sen tar hissen upp fem våningar och kliver in är det ganska mysigt...
Det finns två fönster precis ovanför ytterporten som garanterat tillhör samma lägenhet. Där är prydnadssakerna symmetriskt och spegelvänt placerade i fönstrerna. alltså så här: I vänstra hörnet i vänstra fönstret står en exakt likadan krukväxt som står i det högra fönstret på dess högra sidan. Vasen som står bredvid hittas även i det andra fönstret. Tre stycken figurer i ena fönstret återfinns i det andra fönstret, exakt likadana, exakt likadant uppställda. Samma sak med gardinerna och lampan som hänger ner...återfinns.
Varje gång jag tittar upp i de där tvilling fönstrena har jag lust att ringa på hos vederbörande, tränga mig in och råka snubbla eller diva (dajva) rakt in i ett av fönstrerna så jag ställer hela symmetrin på kaotisk högkant.

Så här säger dem i spanien

HALLOJOS!

GOD JULOS!

GOD BAJOS!

FOREVOS!!!!!!!