Det satt ett gäng på krogen igår som firade någons födelsedag. Första gången jag gick in för att gå på toa satt alla där med sina hattar på sig. Det enda konstiga var att de satt tysta och såg helt ledsna ut. Det såg både komiskt och ledsamt ut eftersom partyhattar ska fungera som någon slags stämningshöjare.
Nästa gång jag gick in hade hälften av sällskapet tagit av sig sina hattar. De sjöng ja må han leva. Tyst och försiktigt. Hurrandet lyfte ju inte taket heller precis. Det var dålig ånga i glädjen. När jag gick på dass sista gången låg partyhattarna slängda på toalettgolvet. Det kan inte hjälpas, men det hela kändes ganska sorgligt...
Sen vet vi ju var partajhattarna hamnade. Mycket sköjigare
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar