En färdtjänstresa.

Åkte färdtjänst med min brukare idag. Resan började bra. Bilen var fem minuter tidig och föraren presenterade sig med för och efternamn. Något som jag aldrig har varit med om tidigare. På det hela taget verkade han mycket trevlig. Klockan var fyra och vi kom ut på Marieholmsleden. Mitt i rusningstrafik. Alla som bor i en större stad vet att det är många förare som fulkör. Byter filer hur som helst och klämmer sig in i minsta springa mellan två bilar. Avancerad slalomåkning. Man blir förvånad ibland. Och detta var just vad som hände. En bil klämde sig in framför vår bil. Efter det slickade vår färdtjänstförare honom i baken hela tiden. Han satt och småmuttrade och skakade på huvudet. Det blev rött ljus. Helt jävla plötsligt efter att suttit och retat upp sig slet han upp sin dörr och kastade sig sen ut och sprang fram till bilen framför som hade klämt sig emellan. Allt gick väldigt fort. Han stack in hela sitt huvud genom den öppna bilrutan. Bilens förare slängde upp dörren i rekyl. Sen stod de där och vrålade på varann mitt bland alla bilar mitt på leden. Jag sa till min brukare att snart slår de ihjäl varann. Killen i bilen var av den större modellen. Muskulös, tatuerad och rakad på skallen. Han såg inte ut som den snubbe jag skulle plocka ut för ett slagsmål. Plötsligt slog han till färdtjänstföraren på axlarna med knutna nävar. Lite som för att testa ut om vår förare var redo att slåss. När han inte fick nåt gensvar viftade killen bort honom med öppen hand några centimeter från hans ansikte och hoppade in i sin bil igen. Vår förare fick fram sin mobil och försökte plåta killens nummerskylt. Något som verkade misslyckas. Han hoppade in i vår bil och satte sig bakom ratten och körde under tystnad hem oss. När han släppte av oss var han lika trevlig igen. Som om inget hade hänt. Han önskade oss en trevlig dag...
Jag själv tvivlade på att hans dag skulle bli bättre.
Det som var extra passande var att han hette Stålhandske i efternamn.
Ärligt talat, sicken jävla dåre!