lördag 16 augusti 2008

Timo och andra goa gubbar

Jo. Jag var på Timo Räisänen också. Fan så bra det var. Livsbejakande. Euforiskt. Med ett avslut med xtranummer som ett långt ljuvligt knull med en utlösning/orgasm som exploderade över den svenska gråa himmlen. Ett crescendo.

En bra spelning är en spelning som etsar sig fast i minnet. Inte nödvändigtsvis att man kommer ihåg exakt den låten eller hur spelningen började eller slutade...men hela känslan man kände när man stod där som en fåne. Mottaglig som en dåre. Totalt överkörd eller som om det inte spelade någon roll om man stod på marken eller scenen.

Det är magiskt.

Betyg fem fånar av fem möjliga dårar!

Måste bara berätta en helt annan sak... När jag promenerade hem. Det gjorde jag fort. Jag är lite lättskrämd av göteborgskalas (kultur numera...) för det lockar ut de mest vanvettiga dårar på stan. Typ,"Den goe gubben" som man har lust o fråga: "Ursäkta, men är du helt jävla go i gubbhuvet eller?"
Nåväl där gick jag när jag passerade ett par. De var väl i 50-årsåldern. De småtjafsade lite på varann. Lågmält. Först när jag passerade hörde jag att det var på allvar, men utan ilska o höjda röster. Kvinnan sa så här till mannen:
"Du är ju inte speciellt tjusig och ha med sig ut i sällskap bland andra människor"
"Vadå?", undrade mannen
"Jag menar bara att du sabbar ju precis allting..."
Gubben muttrade någonting...
Sen hörde jag kvinnan be honom hålla tyst resten av kvällen.

Om han hade varit en spelning hade fått en överkryssad fyr i GP.

SMAKA!

Ikväll var jag på SMAKA!

Där sa jag till dem:
Hej! Smaka på min rumpa
Smaka på min kofta.
Smaka på min halvt uppätna 7-11korv.
Smaka på min kompis.
Smaka på min näve
när den studsar runt i ansiktet
på alla brats.

Smaka på min tjuga...
den får ni i dricks...
bara för att jag har råååååååd!

You'll never get to me

Sea of hurt, I feel the waves of pain
And now the tide comes in again
Caught in a vicious cycle of despair
Give me the strength to face another day

Oh, sing a song of joy
Sweet childhood, never desert me
Time for celebration, oh!
Overcome with a sense of elation
I'll never let you get to me
Survival is my victory

I sighed and sighed as I was mourning
I said sorry a thousand times
I cried aloud to God for all my failings
But God seemed deaf as well as blind

Oh, sing a song of joy
Sweet childhood, never desert me
Time for celebration, oh!
Overcome with a sense of elation
I'll never let you get to me
Survival is my victory

We drank and smoked and talked until the dawn
We shared our problems and our food
Telling tales of courage and resolution
Through all the hardships we'd endured

Oh, sing a song of joy
Sweet childhood, never desert me
Time for celebration, oh!
Overcome with a sense of elation
I'll never let you get to me
Survival is my victory

Killing Joke