Bänkarna på järntorget.

Illamående efter för mycket kaffe tar jag en promenad och sätter mig på en bänk järntorget och tittar på vanligt folk och tokar och dårar. Det var slagsmål om borden på resturangen jag käkade lunch på. Turister med ryggsäckar, flisjackor och kortbraxor med dragsko. Har man en trevligare semester om man klär sig som skit?
Tror aldrig jag har lyckats sitta på en bänk på järntorget utan att det har satt sig en halv eller heldåre bredvid mig. Ändå sätter jag mig där mellan varven. Spanar... Gången innan jag satt på en bänk här var på midsommardagen. En snubbe satte sig bredvid och började hinka öl. Sen kom en jävligt stor man och pressade sig ner mellan oss. Han frågade om vi hade nåt, på slang, som vi inte förstod vad det betydde. När killen bredvid frågade vad han menade blev han ilsken och sa: Stålar för helvete din dumme jävel! Ganska nervös och lika bakfull kände jag hur nerverna var på väg snappa. Jag reste mig upp och gick. "ööhh!!!" vrålade han då. Jag vände mig om och tittade på honom. "din förbannade bögjävel! sa han. "Jaha?" tänkte jag och gick vidare.
Nu gick solfan i moln. Dags för lite promenerande kanske...