Nedanför min brukares balkong ligger en radhuslänga med tillhörande trädgårdar. I trädgården närmast ligger en gubbe på knä och rycker ogräs. Varenda arbetspass jag knegat på vår och sommarhalvåret har jag sett honom i hans trädgård. Rycka ogräs, klippa buskar, vända jord, promenera runt med en skottkärra. Från morgon till kväll. Han har alltid samma rutiga skjorta på sig. Jag har aldrig sett honom i en annan skjorta. Då och då får han syn på mig när jag röker på balkongen. Han glor strängt. Ibland kommer hans fru ut. Han muttrar lite irriterat åt henne. De verkar inte ha så mycket att säga till varandra. Kanske är därför han håller sig i trädgården. Slut på samtalsämnen sen tjugo år tillbaka och ingen sex på lika länge. Jag kan ju ha fel. Vissa människor gillar ju varken att prata eller tänka...
För ett tag sen såg jag en kvinna klättra ner i diket som gränsar till deras trädgård. Tjurgubben var inte där just då. Hon började plocka några blommor som växte halvvägs ner i diket. "Oj, oj, oj" hann jag tänka. "Wrong territory". Plötsligt flög formligen uteplatsdörren upp. Ut kom gubben och satte fart mot kvinnan och vrålade samtidigt:
"Är det du din jävel som snor mina blommor va???" Kvinnan tog några steg tillbaka.
"Är det du som har slitit upp blommorna på framsidan också? Du ska ge FAN i mina blommor!!!"
Kvinnan backade med darriga ben och släppte blommorna snabbt som om de brann. Jag harklade mig uppe från balkongen. Gubben ryckte till. Jag blängde på honom. Han blängde tillbaka. Han klev in igen och drämde igen dörren efter sig.
När våran familj bodde i Växjö hade vi villa och trädgård. Ingen i familjen var road av trädgårdsarbete. Farsan ville att man skulle göra allt tillsammans. Rensa rabatten bredvid varandra. Han tyckte det var trevligare så. Mammas tänk var mer effektivt. Hon tyckte att en person tex kunde ta framsidan och den andra baksidan. Eftersom de inte kom överens blev det ingenting. Vi ungar var så klart helt ointresserade. Den enda gången jag kan komma ihåg att jag hjälpte till klippte jag och en polare gräset. Allt genom att köra rally med farsans nyköpta gräsklippare. Den välte flera gånger. Tillslut dog gräsklipparen och han fick lämna tillbaka den samma vecka han hade köpt den. Vi blånekade att vi gjort något konstigt. När han kom tillbaks och berättade att hela motorn var nerdränkt med bensin blev det väl ännu en kväll utan middag.
Alla andras trädgårdar i kvarteret var välskötta. På helgerna stod männen i deras familjer med häcksaxen eller räfsan i högsta hugg. Eftersom våran villa låg i en stor korsning syntes den väldigt väl. Vi var inte speciellt bra vänner med våra grannar. Troligtvis drog vår trädgård ned hela områdets anseende.
De stod där i sina välansade trädgårdar och hälsade med en avmätt nick till oss i våran ogallrade djungel.
lördag 11 maj 2013
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)