Jag och syrran har en förkärlek att besöka de där krogarna som svenskar brukar kliva in i men öika snabbt kliva ut från.
Här är vi på krogen Munken. Stammisarna verkade småskeptiska till vårt intrång.
Man kunde även köpa ett klippkort för tio Carlsbergflaskor. Det blev billigare då. Tyckte vi var sköj, men vi lät bli.
Tydligen håller Fredrikhavn på att småkapitulera efter att taxfreen har försvunnit. Massa tomma lokaler syntes. Flera av de affärer som man kunde köpa sprit i tidigare har gått i konkurs och de krogar vi besökte har slutat att servera mat. Det låg ett litet spöke över staden. Kändes lite smådeppigt.
Till slut hittade vi ett bedrövligt turisthak med dyra priser. En knappt ätbar spätta med tjock panering och knappt ingen fisk i. Bedrövlig bedrövelse!
Den här övertydliga varningen kan jag inte låta bli att småle åt. Den taskiga stämningen pyr i sänghalmen.
Hemfärden skedde på en av vad jag tror är jordens tristaste färja. Jutlantica. Vi spenderade mesta tiden på däck och drack öl som vi köpte i butiken.
Strax innan landgång fick vi syn på en av de fullaste människor jag sett på länge. Han satt parkerad på golvet alldeles vid dörren till herrtoan. Han vräkte i sig syrliga haribobjörnar. Detta svalde han ner med coccossprit. Direkt från flaskan. Efter en stund försökte han banka upp en burk jordnötter med pekfingret. Det gick inget bra så han fortsatte trycka i sig syrliga björnar och coccosdrickat. Kan inte tänka mig någon bedrövligare smakkombo. Ibland mummlade han lite könsord och andra besvärjelser. Sist tappade han balansen, trillade baklänges och landade på flaskan som rann ut på mattan. Detta var väl sprit som antagligen skulle ha med sig hem. Vilken jävla misär!
Slut på reserapporten...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar