En däjt så att säga.

Sitter på Kellys. Ska på däjt om en stund. Funderar på att skicka i mig en halvböj så att man är hyfsat i form till mötet. Hon får en kram. Efter att sluddrat i en kvart börjar man gråta över att världen är ett elakt ställe att bo på. Plötsligt blir man okontrollerat arg.
Sen är tjejen borta.

För några år sen hade det här kunnat vara ett möjligt scenario, fast i mildare tappning.

Eftersom jag pratat med donnan i fråga i telefon en del och konstaterat att hon verkar vara en cool tjej behöver jag ju inte supa mig full på grund av nervositeten.
Ändå finns den där. Nervositeten alltså. Lite som innan ett gig eller ett föredrag i skolan. Tecknen är tydliga:
Svettiga händer, bubblande mage, små fäktande pupiller, flåsande hackigt flabb.

Det ska nog gå fint. Kan ju leda till något fantastiskt.
Hoppar över halvböjen tror jag. En sista bärs kan jag nog ta.

Wish me luck guys!