Fan i fuck och helvete!
Många människor tjatar på mig att jag ska skriva om min farsa. Skriva en bok om honom. Jag vill, men jag kan inte.
Jag är rädd för pennan och blocket. Samtidigt vill jag... Fuck!
Han va så rolig gubben. Helt anekdot-omhuldad. Hade alltid något nytt vansinne och berätta. Min kropp är full av saknad.
Jag vet inte hur jag ska acceptera det.
Tror jag får hedra honom. Det är han värd. Det är han värd.
I övrigt har jag sett hästpojken ikväll för andra gången. Det stod ett svin och smekte mig på ryggen. Han trodde han förstod världsordning. Jag sa till honom att inte smeka mig på ryggen. Då skiter jag dig rakt i nyllet direkt.
Han ville vara kompis med alla. Sicken typ.
Kort efter blev utslängd.
Har stött på min granne ikväll. Hon var också på hästapöjka. Hon e snygg. Imorn ska jag fråga om vi ska gå ut med hennes hund, jag skiter ju i hennes hund. Men ibland får man ju va trevlig också.
Gammeldansk!
Heja skitkörv!
Klappar du min rygg en då klappar jag dig över tjäfta!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar