Från smuts och lort till...

I och med att jag har fått en egen lya, ett eget place har jag blivit enormt ordningsam. Alltså om man jämför med hur jag varit innan. Har alltid vart katastrof på den punkten. På att hålla ordning hemma. Vet inte riktigt vad som hänt. Nu plockar jag undan direkt efter mig när jag är färdig. Det kanske är en fyrtio-årskris. Innan har alltid saker lagt sig på hög. Ölburkar, disk, kläder, grunkor överallt. Det kunde ta månader innan jag dammsög. Hoppas det håller i sig.
Morsan hjälpte till att lägenhetsflyttstäda ihop med en väns morsa efter mitt första boende i Växjö. De var överens om att det var det skitigaste ställe de någonsin hade skådat. Ingrodd smuts. Överallt. Dammråttor, större än kloakråttor. Jag kan ha dammsugit där högst två gånger på ett år. Aldrig mer, sa morsan.
I min första lya i Göteborg var det också ganska smutsigt. Kokade ris en gång. Det som blev över lade jag i en bakform i kylen och tänkte äta upp det någon annan dag. Tiden gick och riset växlade färg till ljusgrönt. Sen lade sig ett vitt mögelskum över. Tillslut var riset mörkt grönsvart och mögelberget var enormt. Istället för att finna ork att slänga riset och diska formen slängde jag bara in eländet i frysen. En fantastisk lösning. Efter några månader kom min polare Johnny från Malmö och hälsade på. Han slängde in våra sexpack i frysen för lite snabbkylning. Han fick syn på kakformen inslagen i celofan. Mäkta impad frågade han om jag hade bakat en kaka. Han fick av celofanen och fick sig en smärre chock. Varför har du fryst ner söndermöglat ris, undrade han. Jag förklarade att den skulle slängas strax. Han glodde på mig med stora ögon och öppen mun. Jag tog formen ur hans hand och lade tillbaka den på samma hylla i frysen igen... Mögelodlingshyllan.
Ordning och reda. Var sak på sin plats.