Ryggont

Jag har ont i ryggen idag. Längst ner i svanken. På höger sida.
Smärtan har en deprimerande effekt.

Jag föddes 2:a juni.1972. Kl sex på morgonen. Antar att det regnade den morgonen. Jag föddes med sne rygg. Och två lika stora pungkulor. Det här är inledningen på min framtida självbiografi... eller inte.

Första gången jag fick problem med ryggen var jag arton år. Diskbrock kallas det. Diskarna mellan ryggraderna pressas ut och trycker mot nerverna. Smärtan är overklig och brutalt uppenbar. Det hände när jag skulle koppla in min stereo. Jag böjde mig ner över stereon för att koppla lite. När jag sen skulle resa mig kom jag inte upp. Jag fick räta ut mig lite i taget. För varje steg jag lyckades kördes ca 12 knivar in i ryggraden. Det tog ungefär tjugo minuter att komma upp i rakt läge igen. Men diskarna ville inte gå tillbaka till ursprungsläget där de hörde hemma.
Jag var sjukskriven i sex veckor. Tror inte jag log en enda gång under de där sex veckorna. Smärtan tog död på skrattet. Däremot gick jag hos en sjukgymnast. Jag fick strippa allt utom kalsongerna och ligga på mage på en brits. Hon drog ner kalsongerna halvvägs över röven och klämde mig på rygg och skinkor. Ibland blev jag nervös att jag skulle få stånd. Jag kände mig aldrig riktigt bekväm i situationen. Jag fick även lära mig vissa övningar. Bland annat skridskoåkaren. Kände mig alltid som en råtönt när jag stod och gjorde skridskoåkaren. Ut med ena benet. Händerna på ryggen och böj dig framåt. Jag blev så småningom helt återställd och kunde återgå till mitt meningsfulla kneg som lagerarbetare igen.