Allmänt vädersnack och en minusgradig story.

Den här svinkylan tar kål på en. I götet är det inte bara kylan eller minusgraderna i sig som svider. Fuktigheten i luften är som en blöt handske i fejset. Om man sen kryddar det hela med lite frisk blåst blir de fem minusgraderna en känsla av det råder trettiofem minus.
Kommer ihåg första vintern när jag hade flyttat till götet för tolv års sen. Det är nog den kallaste vintern jag upplevt någon gång. Och det var typ aldrig under tio minus. Det var fukten. Det var blåsten.

Kommer även ihåg en vinter när jag bodde i Växjö. Tror jag gick i högstadiet. Det var en extremt kall vinter. -32 som värst. Jag och en polare (samma snubbe som var inblandad i hårtorkshistorien på Åhlens, som jag skrev här om för ett tag sedan.) klädde oss i så många lager kläder vi kunde få på oss. Tror det slutade med ungefär tolv, tretton lager var. Ovanpå det satte vi på oss varsin tjock vinterrock. Vi gick ut i de där trettiotvå minusgraderna. Vi kunde knappt ta oss fram. Vi såg ut som två feta traktordäck. Efter fem minuter började vi svettas. Över hela kroppen. Sen lade vi oss i varsin snödriva och tyckte det var ganska kul att man inte frös när man låg i snön. När vi skulle resa oss kom vi inte upp. Klädlagrerna var för tjocka. Vi fick ligga kvar där vi låg. Efter ungefär en halvtimme kom en gubbe med hund förbi. Han hjälpte oss på benen igen.
När jag sen kom in och morsan hittade mig hallen trodde hon knappt sina ögon. Tror det var en av de få gånger när man hittade på idiotiska grejor som man slapp höra morsan säga "bara vänta tills pappa kommer hem". Hon hjälpte mig av med kläderna. Hela tiden upprepande samma mening:
"Herregud! Hur mycket kläder har du tagit på dig?"

Ber förresten om ursäkt för den ganska trökiga inledningen på detta inlägg. Jag menar, kan nästan inte tänka mig något sömnigare än allmänt vädersnack. Å andra sidan verkar ju folk ganska förtjusta i att prata väder. Därför bjuder jag på det.
Jag är aldrig omöjlig!

Första adventos

Första advent. Folk dricker glögg, äter pepparkaka. En och annan kanske till och med tager sig ett tidigt julknull. Utklädda till lucia och tomte. Det snöar... på barn, alkolister och knarkare.

Själv jobbar jag, med ett humör som pendlar mellan dåligt och sämre.

Dagens filmer på jobbet:
Beck: spår i mörkret
Happy Gilmore
Ensam hemma
Beck: öga för öga

Djupa filmer, bra filmer, nödvändiga filmer. Väl värda att se minst tre gånger i veckan för att indoktrineras efter rätt dos...

En viss trötthet

Är trött igen. Jobbar. Igen.
Jag brukade vara mycket bättre på att vara trött för några år sen. Eller snarare bättre på att inte bli berörd av det. Antar att jag var trött ganska ofta. Ett normaltillstånd.
Har fortfarande perioder med sömnproblem eller sömnlöshet. Det har blivit bättre med tiden. Kanske därför det är mycket jobbigare att vara trött nu.

En gång för massa år sen var jag sömnlös i fem dygn. De första dygnen längtade man bara efter att sova. De resterande dygnen tedde sig som man gick på en skön drog. Bomull i hela huvudet. Ända problemet var att man sa och gjorde konstiga saker. Det var liksom lätt hänt att bara gå rakt ut i gatan och glömma bort att det fanns bilar där.
Jag kommer ihåg att jag gick genom Haga en av de där dagarna. En sån där "gatuförsäljare" för Rädda barnen kom fram och frågade om jag kunde tänka mig att skänka en viss summa varje månad. Jag babblade loss med ett tjofräsande humör. Skrattade och betedde mig. Det var ju självklart att jag skulle göra det! Han räknade upp summor man kunde skänka mellan hundra och femhundra kronor. Jag slog genast till på femhundra spänn i månaden medan jag fortsatte att flabba och babbla på. Jag skakade hand med snubben och till och med vände mig om och vinkade till honom.
En vecka senare när sömnen var tillbaka damp räkningen ner. Jag fick ringa upp dem och säga som det var. Jag hade inte råd att betala några femhundra i månaden. När hon frågade om jag kunde tänka mig att skänka hundra spänn i stället, sa jag att jag inte hade råd att skänka en enda spänn.
Jag gick på socbidrag vid det tillfället. Inget hinder om man inte sovit på flera dygn.

Snöänglar och en plunta.

Snön glimmar där utanför fönstret. Man får lust att ta med sig en plunta med nåt starkt i och gå ut och göra änglar i snön, men jag jobbar. Tvivlar på att jag får med mig min brukare på ett sånt äventyr.
Sovit tre timmar i natt. Kunde inte somna. Roade mig med att titta på molnen som flöt förbi. Började klockan sju. När jag börjar klocklan sju kan jag sova i två och en halv timmar innan min brukare ska upp. Timlön: 132:- för att ligga och schlafa. Drömde att min brukare klev upp ur rullstolen och hade fejkat hela skiten. Hans sambo bjöd på julöl. Jag låg där i deras säng och drack ölen, käkade julkorv och rökte cigaretter
Min brukares sambo är nörsk. Har alltid tyckt norrmännens matvanor verkar ganska osmakliga. Just nu, i kylskåpet, ligger en genomskinlig burk med kokta grisfötter i gele. Vet inte om det är typiskt norskt, men det verkar vara väldigt mycket för kokta köttdelar. Syrran jobbade på färjorna som gick mellan danmark och norge. När det var norsk lunchbuffe höll hon alltid på att spy när hon såg alla jävla konstiga kokta rätter och geleklumpar.
Nu tittar han på filmen Splash. Är nog en utav de sämsta filmer jag känner till. Har dessutom ganska svårt för Tom Hanks. Speciellt i hans tidiga filmer. Han spelar ofta grymt ultraamerikanskt korkad och han gapar och skriker konstant och hela tiden.
Vet inte vad jag vill ha sagt med det här inlägget riktigt. En jobbrapport kanske.
På vardagsrumsbordet ligger en hög med tidningar, en blå fruktskål med en apelsin i och tre fjärrkontroller. Två till TV:n och en för att stänga av min hjärna om jag skulle känna att jag håller på att bli sinnessjuk.

Solen skiner på snön. Snöänglarna lyfter mot skyn. Jag längtar ut dit.

En dag i detalj

Tänkte beskriva min dag i exakt punktform från det att jag vaknade till att jag nu sitter här.
Det hela började någonstans kl.6.30...

-Vaknar om och om igen av att Smuts (min kvinna kallas så) ställer om snooze tre gånger.

-Vaknar igen av att hon letar efter en påse med rena underkläder (vi har precis flyttat ihop så vi bor bland kartonger och kartonger)

-Vaknar av att Smuts pussar mig adjö/eller godnatt. Beror på hur man ser det. Hon går till jobbet/Jag somnar om.

-Vaknar. Klockan är 11.30. Vem är jag? Varför? Och i sådana fall? Vad har jag med det att göra?

-Kliar mig i nacken

-Kliar mig huvudet

-Kliar mig på pungen

- Går ut på vår nya balkong i vår nya lya. Funderar på att vråla idioterrrrrr för att lära känna grannarna, men låter bli. Tar en cigg.

-Sätter mig på köksoffan. Leker Kronblom, men slutar ganska snart.

-Nu är klockan 13.00. Letar efter en hygglig sylta att äta lunch på. Aha! Majornas krog! Fläskfilé med bearneisefbsmåtssssvrks och räjor och sparris och stekt potatis med räfvenmeisterstickor!

-Kliver in på majornas krog. Intar supén (viktigt med apostrofen där!). Detta, efter tjugo minuters väntan (vilket är jävligt länge för en dagens) på dagens
och lyssnande under tiden på en stammis till en annan stammis:
"Jag ska ge dig en julklapp"
"Nej! Jag ska ge dig en julklapp"
"du ska få en julklapp. Nu!"
"Här kommer en julklapp"
Maten kommer in. Detta är den svettigaste, kletigaste, tjockaste måltid jag någonsin fått på en lunchsylta. Köttet ligger i hög på högen av stekt flottig potatis. Räkorna flyter omkring i bearneisen. Och sparrisen, he he sparrisen dör av att förlorat hela sin nyttighet i denna överfeta kolestrolbomb. Bara 75:-. Hit måste jag gå fler gånger!

-Kommer hem. Helt slut.

-Sätter upp hatthyllan.

-Sätter upp hall-lampan.

-Tager en cigg på balkongen. Tänker på hitlers mustasch. Undrar Om den luktar bearneise...

-Promenerar runt i vår nya lägenhet. Läntar efter Smuts (min tjej sa ja te daj!).

-Kliar mig på mödomshinnan. (nä jag bara sköja!)

-Monterar vår nya toasits. Böjer mig ner riktigt ordentligt för att komma åt skrufven. Ser och känner att golvsliparens däckbajsränder på holkens botten fortfarande är kvar (snubben drack tre halvliters Red Bull på en dag. Tjena magen!)

-Packar upp porslin.

-Diskar porslinet, det glömde jag göra innan jag packade ner det.

-Tappar gaisten. Sätter mig på sängkanten. I vardagsrummet. Det är lådor överallt. Blir deprimerad. Kollar på kroken i taket. Den är upptagen av en lampa. Promenerar runt. Överallt - Lådor, lådor, lådor. Shufflen på Itunes har hittat till "Gå och klipp dig din långhårte djävul!" med Eddie. Ler lite. Går och lägger mig på sängen. Fortfarande hängd.

-Smuts kommer hem. Blir glad, berättar att jag känner mig låg av alla kartonger. Hon säger att det är inget att oroa sig för.

-Börjar röja och slita i kartongerna.

-Ställer upp TV:n. Fuck platt-tv.

-Runda upp till vinden med lite bröte.

-Tillbaka i lyan. Gör lite nytta. Ställer i ordning datahörnan.

-Knäcker en folla.

-Lyssnar på Exodus och Exploited. Berättar lite anekdoter om bägge banden för Smuts.

-Tar en promenad ner till Chapmans torg för att köpa ett six-pack.

-Går in på Majornas krog. Beställer en Falcon export (halv liters flasköl för 42:- för att vara exakt.) Dricker den.

-Går in på en annan krog som jag inte vet vad den heter. Men det är sport överallt. 700 matcher. Och 350 sportsammandrag. Storbildstv och till och med högtalarsystem på dasset.

-Sitter där. Jag och ölen.

-Sitter där. Jag och ölen. Och Peter. Han säger han är hamnarbetare och inte BÖÖÖÖÖG för att han slagit sig ner bredvid mig. Han säger att han läst alla Strindbergs böcker. Tio gånger om. Jag säger att jag läst alla Bukowskis böcker ungefär lika många gånger. Vi ljuger ungefär lika bra bägge två.
Han hatar sverigedemokrater. Jag med. Han har tre barn med nordafrikanskt blod. Han har jobbat som personlig assistent i tolv år bara för att jag säger åtta. Nu är han tillverkare av hummer och fisksoppa. På det hela taget verkar han vara en trevlig prick och jag bestämmer mig för att gilla honom.

-Säger hejdå till Peter.

-Jag går för att köpa det där six-packet.

-Kommer ut från hemköp med en pappkasse med grunkor i som sammanlagt kostade 250kr.

-Väntar på bussen.

-Väntar på bussen.

-Faaaaan, väntar på bussen.

-Kommer hem. Smuts kommer ut från duschen. Vackrare än en strålande vårdag med hela jävla blommningen runt halsen.

Visar Smuts vad jag handlat. Jag tycker det har ett värde av typ 125:-. Förutom kokosbollarna som måste vara värda minst 29:90.

-Säger till henne, konstaterar: Det kommer bli jävligt bra här. För dig. för mig. för oss.

-Berättar om min kväll. För min kvinna.

-Sen för er. Mina kära bloggläsare.

(Erik förresten! Din glasögonprydda Ikea-fantast! Toallettringen passar helt perfekt. Vet inte vad det är för konstiga mått de har på toalettstolarna i högsbo. Kanske Lard-ass? /löve.)

Bedrägeriförsök från republik till monarki

Min tjej berättade precis att någon har försökt att ta ut pengar på hennes visakort. Trots att det är hon som fysiskt har kortet. Kvinnan på banken sa att det troligtvis är någon som har en kopia av min tjejs kort. Uttaget hade försökt att göras av någon i Dominikanska republiken, men misslyckats. Dagen personen hade försökt hade min tjej 95 papp på kontot. Insatsen till vår lya.

Själv har jag ett vanligt bonnigt uttagskort. Väldigt ofta med -95 kronor på kontot. Ganska dålig affär att ha en kopia på mitt kort, men om någon i Norge eller Botswana vill ha -95 kronor, så tveka inte.
Go ahead god damn it.

Böcker

Har precis läst ut Postverket med Bukowski. För troligtvis femte eller tionde gången. Förutom att den är grymt rolig har den kanske det snyggaste omslaget en bok kan ha.


Den här boken ska jag nog inte läsa alls, trots att den kanske har historiens näst snyggaste omslag. Blir nog den nya AC/DC-biografin istället. Den kan man köpa på ICA.

American history X

American history X. En sjukt bra film. Det är bara det att jag ibland inte förstår mig på min brukares hang up på vissa filmer. Det är väl okej att titta på Pretty woman eller Den galna professorn två dagar i veckan (eller inte). Men att se riktigt tunga filmer för ofta är värre. Samma tunga film om och om igen gör ju att dess just tyngd försvinner. Sen verkar det ju mentalt jobbigt. Har fått några personliga favoritfilmer sabbade på detta sätt. Bland annat Leaving Las Vegas och American beauty och ett flertal till.

En film som American history X skulle jag välja att se kanske tre gånger under min livstid. Den galna professorn skulle jag inte välja att se överhuvudtaget.

Dagens filmer på jobbet:
Asterix-bautastensmällen
Gifta på låtsas
American history X
Svärdet i stenen

Morsan, farsan och en tavla.

Morsan berättade en anekdot för mig för några dagar sen om min far och en tavla.
Det hela utspelade sig i jultid. Då man ska vara snälla mot varandra. I början av nittiotalet. Familjens ekonomi hade kollapsat totalt. För att lösa läget bestämde sig farsan att ta en av våra tavlor till stampen. För att rädda julen. Det var ett arv från min farmor och farfar som hade avlidit ganska nyligen. Det uppstod ordväxling mellan morsan och farsan som mynnade ut i ett av alla deras tusen gräl. Morsan ställde ett ultimatum som löd: går du iväg med den där tavlan tar jag ut skilsmässa. Farsan tog ner tavlan under tystnad och klev ut genom dörren. Äktenskapet var redan nere i botten, men morsan hävdade efteråt att den här grejen var den avgörande spiken.
Tavlan var målad av Olle Hjortzberg och var värderad till 50 000:-. Farsan fick 3000 spänn för den. Antar att farmor och farfar bröt ihop i graven.
Julen var räddad. Men ekonomin var fortfarande katastrof. Han ringde flertal gånger till stampen och bad dem hålla tavlan. Till slut kunde de inte hålla den längre. Han fick aldrig råd att hämta ut tavlan.
Anledning att morsan berättade det här nu var att hon hade sett i tidningen att ett utav hans liknande verk hade sålts på auktion. Gamle olle hade fått uppsving. Tavlan hon sett i tidningen hade sålts för 620.000:-.
Med andra ord, så här i efterhand en ganska dålig affär.
Kort efter tog morsan ut skilsmässa och flyttade till Tibro. Själv var jag 21 år. En jobbig tid följde. Farsan som många gånger vrålat i morsans fejs att han sket i vilket huruvida hon tog ut skilsmässa eller ej, satt nu där kvarlämnad i ett ekande radhus. Jag hade precis flyttat hemifrån. Som tur var. Jag hälsade på honom då och då för att hitta en nerbruten och söndersupen man. Min farsa.

Visste inte då att jag långt senare skulle ta hand om honom under två års tid, men det är en annan historia.


Hur som helst... Pang, tavlan är såld!

Hos tandläkaren

Apropå den saken att jag inte varit hos tandläkaren på sådär 15-20 år, som jag skrev här för ett tag sedan.

Läste precis på GP:s löpsedel att man varnas för att tandläkaren kan dra ut tänder i onödan.

Ser genast framför mig vad som skulle ske om jag gick till tandläkaren. Han skulle säga nåt i stil med: "Det här var ingen skön syn". sen skulle han dra ut varenda gadd. Kanske på sin höjd lämna kvar de två främre tänderna i överkäken.
Så gick man då därifrån som bävern i Skara. En urfattig bäver med tandläkarräkningar som skulle ta mer än hela livet att betala.

På nåt vis så känns det tryggast att kanske vänta i 15 år till.

Anvil

Såg anvil-dokumentären som svt visade igår. Missade den när den var med på göteborgs filmfestival för några år sedan. Tillhör dock inte en av dem som missat Anvil totalt, vilket jag är ännu gladare för nu efter att sett filmen. Det ä just vad dokumentären handlar om. Ett band som varit med på de stora festivalerna med alla de stora banden. Släppt massa plattor och ändå känner bara en handfull till dem. Den handlar även om att aldrig ge upp utan till varje pris följa sin dröm. Hängivelsen och tron på att lyckas är vacker och total och följer med i filmen från början till slut som en röd tråd.

Hörde Anvil första gången när jag var nånstans mellan 10-12 år. Låten var metal on metal på skivan med samma namn. Minns hur rått gitarrljud de hade och trummisen var en jävel till att banka på. Man hade inte hört något liknande sound. Är fortfarande ett av mina absoluta favoritband från den tiden. De första plattorna är helt grymma.

Det mest komiska eller ironiska, men också det sköna är att efter dokumentären fick Anvil ett rejält uppsving och har väl i slutändan lyckats med sin dröm

Stekos och insomnia

Det luktar stekos i trapphuset. Det gjorde det redan klockan nio i morse.
Äckligt? Nej...
Det luktade så där svettig stekt potatis med körv och ägg. Brunch. Jag har varit hungrig sedan doften trängde in genom brevlådan, så jag tänkte att jag skulle promenera iväg till ett sånt där svettigt kafé som osar stekfett och kolestrol. Där det bara jobbar feta tanter i förkläden och där bordsdukarna är kladdiga av matfett. Frågan är bara: Finns det några sådana syltor kvar i dessa övernyttiga hälsotider?

Har haft en insomnia-natt och har där med inte sovigt på exakt 24 timmar. Brukar Blir så ibland. Folk brukar frågar varför har du inte sovit då? Ingen aning svarar jag. Kanske för att himlen ser arg ut? Eller för att alla soptunnor är överfulla med skit och sopgubbarna sitter och skjuter heroin i en mysig skogsdunge? Så nej, jag vet ej. Känner bara att jag tänker lite konstigt. Typ hur många elefanter som får plats i en folkabuss egentligen och att Göran Persson kanske har haft sex med Mona Sahlin samtidigt som Jan Björklund applåderade och drack Gammeldansk direkt ur flaskan.

Måste nog göra ett sista försök att somna... så Guten Nacht igen.

Guten nacht!

Jag och min tjej har klivit ut ur en lång period av gräl, bråk, skrik och gråt. Kanske till och med stärkta av det. Jag firar detta med att känna ett visst lugn i kroppen. Med att skriva lite här och dricka en folköl.
Det är natt. De som inte är vakna eehh sover...

Jag skriver en dikt som jag döper till:

Nattjäveln
En man hänger sig bakom
en blommig köksgardin
i samma stund som grannen under
tar en runk i dushen.

Månen glider på
så och solen
fast aldrig krocka de två.

En kvinna
ligger och tänker på
hur taskig hårväxt
vissa män har
och att vissa andra män
har så dålig andedräkt
att de kan ta död
på ett helt rapsfält
bara genom att lägga en suck.
Hon blir inte gladare
av att tänka på det.
Så hon börjar pilla sig
i naveln
sen somnar hon om.

Saturnus snurrar runt
men tappar plötsligt en ring
som landar någonstans
häromkring.

Hon missar nattbussen
till helvetet
men hoppar på vagnen
till himlen.

Tidningsbudet tröttnar
på att vara
just tidningsbud
och häller ut tidningarna
i en hög på gatan
och tänder på.
Han dansar en stund,
sen går han hem
och lägger sig.

Det är svart ute
jag har för mig
att det är den tiden
på dygnet
som kallas natt.

Nu ska jag gå och lägga mig bakom min tjejs lena ända.
Vad ni gör är upp till er så länge ni gör det någon annanstans

Guten nacht!

En promenad till hej babberibba-landet.

Den där fredagskänslan som infann sig till noll procent, blev visst hundra. Efter den där morlokna promenaden i regnet satte jag mig på Lilla London och tog en bärs.Där gick min "flyttkompis" och hans tjej förbi... sen gick det som det gick. Är nästan aldrig ute på helger, så hade glömt av hur mycket folk och fä det vara i rörelse. Tror aldrig jag har sett en sådan svettig trängsel runt en gratisbuffé. Människor var totalt rabiata.

Senare hamnade vi på Sejdeln. Två kids kom fram och frågade om de fick slå sig ner vid vårt bord då lokalen i övrigt var full. De betedde sig som liftarna gör när de gömmer ett gäng människor i en buske. När vi svarat "ja det går väl bra", dök det fram sex-sju kids till från ingenstans som trängde sig ner vid bordet. Efter en stund när de gjort sig hemmastadda sa de till oss att flytta på oss för vi tog för mycket plats.

Sist blev det efterfest och sen däcka på en soffa. Kan inte minnas när jag kört hela paketet sist. Vet bara att resten av helgens ansträngningar har gått åt till att andas, förundras att man lever och att säga till sig själv: kanske man är för gammal för sådant här komplett hej babberibba?

Fotot är från Sejdeln, när stämningen är som absolut trevligast!

En promenad

Noll procent fredagskänsla infinner sig här.
Därmed blir det inga fredagschips eller någon gammal risig jävla fredagskyckling.
Troligtvis inget superi, eller ståhej i busken eller andra dumheter.

Bara en en planlös promenad i det trogna regnet. Titta på dårar och kvarvarande fåglar som inte stack till Japan eller Afrika.
Titta på bilar och spårvagnar.
Titta på idioter som är ute och promenerar.
Bara en promenad.

Inget mer.

Några ord om kaffe, pizza och kent

Idag har jag kanske druckit min sista kaffe utomhus på ett fik. Det var helt enkelt för jävla kallt.
Sen tog jag mig en promenad på stan. Jag gick in på emmaus. Där spelades kents 747 i högtalarna. Har alltid gillat klockspelet i den låten, men får lite ångest av låten ibland. Vet inte varför. Kanske har något med försvunnen ungdom att göra. Efterkonstruktiomsromantik av den samma. Ungdomstiden alltså.
För en stund sedan när gick jag in på Kellys för att käka en pizza. De spelade 747 med ja... Kent. Två gånger samma kväll.
Det här kan vara den sista pizza jag äter på länge. Känns som min kropp börjar längta efter nyttigare krubb. Typ svinrygg i plommonsås.
Mycket snack om mat på denna blogg För tillfället märker jag...

I somras när jag skulle flyga för första gången i mitt 38-åriga liv söp jag mig full kvällen innan för att jag inte pallade med min nervositet inför flygresan. Jag valde märkligt nog inom låtval att lyssna på 747 med kent. Om och om igen. För den som inte vet handlar låten om minuterna(?) från att planet börjar störta fram tills det krashar. Ett bakvänt sätt att tackla ångesten på. Kanske skulle tittat på filmen Alive också.

Logiken är inte alltid hemma i stallet.

Körv sa ja te daj!

Det är lite deppigt just nu. Jävligt hängigt. Jag och min tjej slår just nu något slags världsligt grälrekord. Åtmindstonde mellan dessa fyra väggar. Om och om igen. Det tär. Tanken är att vi ska flytta ihop om några veckor. Det oroar. Sen har man ju hål i skorna. hål i näsan och i öronen. Och i röven. Men det är ju mer standard.

Visar därför en bild på totalt oförställd lycka. Den kan man känna om man träffar en körvgubbe i natten. Det liksom bara osar körv längs hela universums sidogator. Då blir man så här glad, trots att vissa kanske skulle peka på att mitt léende ser lite ansträngt ut. Det är inget att bry sig om.

Körv is da thing, motherföcker!

Öl och hamburgare

Blev några fler öl igår än de i begynnelsens småtimmar. Det drog över lite på tid och öl kan man säga. Idag är man inte så stor och tuff på jobbet. Köpte även hem fem stycken jättechokladkakor. För det är ju gott med choklad tänkte jag. På publik blev jag bjuden på gammeldansk av en uteliggare som hette Kim. Han läste nån bok av någon filosof från sjuttiotalet. Jag försökte berätta lite om Bukowski men han verkade inte så intresserad.

Har fått rabattkuponger från sibylla, mc donalds och max. Vad är det frågan om? Är det nån jävla internationell hamburgevecka. Ska nog införa det. Från och med måndag nästa vecka ska jag äta hamburgare två gånger om dagen. Hela veckan ut.

Små timmar av småtimmar.

Ölen är alltid godast när man bara SKA dricka två.
Jag sitter på Sejdeln. Det är lugnt och skönt. Har alltid gillat eftermiddagarna på krogen. Musiken är låg, man tittar ut på människor som stressar hem efter sina kneg med matkassarna i nävarna. Till och med alkisarna i baren är lugna och har troligtvis sina bästa timmar nu. Lite som ett bibliotek.
Förresten, Kanske nåt att starta. Ett bibliotek med alkoholtillstånd. så kan man sitta och samtala om huruvida alkad Bukowski var bakom kulisserna. Eller om Camilla Läckberg borde jobba på fiskfabrik istället för att skriva böcker. Sen framåt småtimmarna när fölk börjar bli odrägliga och mindre trevliga kan man ha bokkrig. En speciell hylla med bara riktigt tungt vägande böcker som man vräker på varandra. Första testamentet, mein kampf och hela Margit Sandemoserien inbunden, ihopbunden.
Någonstans på vägen känns det som den här iden kan falera.
Eller som Bob hund sjunger: så länge det finns ideer lär de aldrig ta slut.

Hur som, föredrar jag begynnelsens småtimmar före avslutningens småtimmar. Åtmindstonde idag. Åtmindstonde exakt just nu.

Allright, nu börjar folk drulla in. Snart höjer de musiken. Min öl är strax slut. Om en stund kommer alkisarna hamna i högljudda gräl gällande om Stig Dagerman trillade ut ur det fönstret på nyårsnatten med vilje eller ej. Kidsen kommer trängas ungefär 24 personer runt ett bord och berätta saker för varandra som vi brukade berätta för varandra men inte längre vill veta av.

Im getting the out of here. Så att säga.

Here we go again 2

Fyfan. Det är åt dessa tider vi går igen. Bilden på spårvagnen är från förra året. Den sitter fast där i backen. Jag var tre timmar för sen till jobbet en dag. Det blev avdrag på lönen. En tur som annars tar 16 minuter.

Idag snöar det för första gången i götet. Blask, men ändå. Jag ville bara berätta för er (snäll som jag är!) åt vilka tider vi går. Fyfan, ge mig en sol och en öl!

Det var väl allt. Fyfan!

En dröm, tack och lov.

Kan inte minnas när jag hade en sådan här långsam dag på jobbet. Någon har hällt bulldeg i urverket.

I natt drömde jag att jag var vegitarian och nykterist. Jag gick runt på gator och torg och grät och ylade. Jag var på jakt efter en fet, slafsig stek och en stor kall öl, men det var stopp överallt. På varenda resturang och krog som jag klevade in på, så var faktumet känt.
"Tyvärr, vi kan inte servera dig. Du är både nykterist och vegiterian"
Jag var fortfarande rökare, men man hade slutat sälja cigaretter. Tillslut bröt jag ihop på ett torg. Jag tror det var i Norge eller på Grönland. Snuten kom och hämtade mig. Det var tydligen olagligt att bryta ihop på torg. I bilen satt snutarna och tuggade på var sitt glänsande revbenspjäll.
De satte mig i häkte. På morgonen kom de med en bricka med mat. Grönsallad och lite ärter och svagdricka.
"Du e ju vegitarian har vi hört", sa de.
Deras ord ekade efter mig när de släppte ut mig på gatan igen.
"Inget bölande mer på några torg nu grabben, då syr vi in dig på livstid!"

Dagens filmer på jobbet:
Donnie Brasco
Shakalen
Youve got mail
Double jepoardy

Shit vad sugen jag är på fläskfile och bearnesiesås.

Milton, sicken jävla dude.

Läste precis i Metro att den svenska porrgubben Milton ska öppna "gratishotell". Man får gratisnätter. Det enda man behöver göra är att ha sex med sin partner. Eller ickepartner. Akten filmas och läggs sedan ut på nätet. Det man naturligtvis undrar är om det finns vissa kreterier som måste uppfyllas. Inom hur man ser ut alltså. Är det okej att vara 151cm och väga 200kg och att partnern har röda mässingsutslag över hela kroppen?

Hundratal hotell planeras öppna. Det är oklart om det kommer öppna någon gör-det-själv-bordell i moster foster svealand. Fram tills dess, förutsatt att man bokar tid, kan man få se mig diska i bara kalsonger. Tycker man det är tjosan kan man lägga lite mynt i skålen som står på köksbordet.
Förutsatt att det finns någon smutsig disk att diska.

Rapport om Bukowski och morfar

Jag har börjat läsa Postverket av Bukowski igen. De tio inledande raderna i boken är fantastiska. Efter dem är man fast och tvingad att läsa vidare.

Det är alla helgonahelgen. Vi har tänt gravljus på mormor och morfars grav. Min morfar blev 101 år. Han rökte till han var 40. Åt mat som mormor lagade. Ofta med tillhörande feta såser. Han var stark som en oxe. Nästan två meter lång. Drack drink före maten, och är i slutändan ett exempel på att man inte behöver vara så förbaskat överdrivet hälsosam så man blir fnösketorr på köpet. Om man nu strävar efter att bli... 101 år.

Nu ska jag gå och lägga mig med händerna under täcket, fötterna under huvudkudden och huvudet upphängt på kroken.

Vitt

Jag och min tjej har målat väggar och tak i den nya lägenheten. Vitt. Målarfärg i håret, på kinderna. Jag har målat i kalsongerna och har därmed färg på kalsongerna. Jodå.... min tjej säger att hon ser ut som en misslyckad zebra eller en fågelskit. Väggarna blev vita iallafall.

Nu tillbaka i gamla lägenheten. På andra sidan väggen som också är vit, knullar grannarna som om det var sista gången innan liemannen kommer på besök.

Ett hyssminne

När jag gick i åttan gick jag och en kompis in på åhlens. Där hade de hängt upp ett femtontal hårtorkar av olika modeller i ett galler i taket så de hängde och dinglade i sladdarna. Oskyldigt började vi blåsa luft med varsin hårtork på varann. Vi plockade upp varsin till och riktade dem som pistoler. Sen satte vi på fler utan att stänga av de vi satt på först. Det började urarta. Till slut var varenda hårtork på. Det tyckte vi var helfestligt. Hårtorkarna tystnade. Strömmen gick. Sen blev det svart. På hela Åhlens.
Vi bestämde att det var dags att dra. Vi sprang som svin genom ett mörklagt Åhlens. Precis vid utgången var det någon som haffade min vän. Kommer ihåg att jag väntade i evigheter innan han äntligen kom ut. Han var tvingad att hämta mig annars skulle vi bli polisanmälda. Vi gick in. Det var chefen vi satt hos. Ett perfekt läge att fråga om sommarjobb. Kom ihåg att han frågade vad jag hade till försvar innan han ringde hem till mina föräldrar. Jag svarade att alla har väl gjort nåt dumt nån gång. När han sen ringde upp min morsa hittade han på massor av saker jag aldrig hade sagt. Bland annat att jag hade sagt att alla någon gång i sin ungdom går in på Åhlens och fixar till ett strömavbrott.
Min morsa var arg när jag kom hem. Hon lät mig i vanlig ordning veta "att jag bara skulle vänta på att pappa skulle komma hem."
Jag och min kompis var portförbjudna på åhlens lång tid framöver, men vi gick ofta in där ändå för spänningens skull. Vi gick ofta förbi fönstret till hans kontor. Om han var därinne ställde vi oss och gjorde grimasher eller visade finger tills han flög upp ur stolen och kastade sig mot dörren. En gång gick vi in affären och fram till hans dörr och knackade på. När han öppnade frågade vi "hur var det här då?", sen jagade han oss ut ur butiken.

Tillslut verkade det som han hade glömt bort oss, och vi glömde bort honom och riktade oss istället in på mopeder och våra första tonårsfyllor.

Tidens tempo.

Funderar förresten på om man ska regaina eller rogaina lite.
Det är så mycket hår som flyttat från knoppen till kroppen. Till brösten, pungen, röven. Då, om håret skulle flytta upp från kroppen till knoppen igen kan jag döpa om mig till Petronella och starta en modeblogg.

Eller så kan jag bara låta bli och med tiden bli en tunnhårig farbror.

Aaaaaargh!!! / Ha Ha ha!

Jag blev plötsligt på ett så jävla dåligt humör.
Det rök tjock svart rök ur öronen på mig
som om hjärntrådarna glödde
och var tillverkade av PVC.
Elden sprutade ut ur näsan och jag brände bort halva mustashen.

Cigaretterna var slut.
Jag var plötsligt vidrigt hungrig.
Vädret, var rena bedrövelsen som vanligt.
Allt var plötsligt åt helvete.

Jag kände för att slå sönder något
men ännu hellre slå ihjäl någon.
Jag funderade på att ställa mig i
ett gathörn och vänta.
Vänta på den rätte.
Den som skulle ge mig en anledning.
Men, eftersom jag är pascifist
Och gammal vapenvägrare
fick jag tänka ut något annat alternativ.

Jag behärskade mig...
Tog en macka med Tartex
och saltgurka.
Sen gick jag och köpte min tobak.

Nu en stund senare sitter jag här
och skrattar skevt,
som om jag aldrig varit arg
i hela mitt liv,
vilket naturligtvis en lögn.

Jag känner nästan ens inte
för att schlö ner någon längre.

Ha Ha Ha
Ho Ho Ho
Allting är bara roligt!

Odontologen och smutstvätt

Idag har jag varit på odontologen med min brukare.
Själv har jag inte varit hos tandläkaren sen början av nittiotalet.
Om jag tänker på yrken som jag absolut inte skulle vilja jobba med, hamnar tandläkare ganska högt på listan. Rota i andras trutar. Mellan varven hitta rester av t-bonestekar mellan gaddarna. Dålig andedräkt. Ruttna gaddar. Stänkande saliv. Kanske kul och borra om man är på dåligt humör.

Det satt en kvinna i väntrummet samtidigt som oss. Hennes mobil ringde och hon svarade. Sen sa hon:
"ja vi skiter i tvätten idag."
Det tyckte jag lät äckligt. Sen svarade hon:
"Ja vi stryker tvätten"
Okej. Först sätter vi oss och skiter i tvätten. Sen plockar vi fram strykjärnet och stryker tvätten.
Det lät inget vidare... men antar att hon i bägge fallen menade att de skulle strunta i tvätten. Vilket lät som en ganska bra ide.

När vi skulle åka från odontologen var vädret katastrof. Regn och blåst. Färdtjänstchauffören verkade på dåligt humör. Han var ganska vild bakom ratten. Bytte filer som en dåre. Han satt och skakade på huvudet. När färden var slut och han skulle släppa av oss påpekade jag att det måste vara ett jävla väder att köra i. Det skulle jag väl inte gjort. Jag gav honom vatten på kvarnen. Han blev som uppeldad och började raljera om vädret. Till slut när han hade retat upp sig själv tillräckligt sa han med ilsken stämma:
"Döh! Man skulle leta upp den jäveln som trodde att man kunde bo i det här jävla landet!"

Färdtjänstförare kanske vore något... om det är fint väder.

Dagens filmer (hitills):
Miss secret agent
En officer och en gentleman
Rainman