Ikväll/Inatt har jag lyssnat oavbrutet på Bright Eyes. Av och med egen vilja för första gången på säkert två år. Han är min husgud med sitt språk. Förmågan att sätta ord och snabba meningar på pränt. Med fullständig känsla för hur man brukar ett språk. Som en cornelis från någon annanstans.
Jag har sett honom på skål två gånger. En gång när han skulle spela på sticky fingrar. Gången efter när han skulle spela i arvika. Ett år senare. Ena gången var han packad och drack bloody marys. Andra gången drack han stora stark o var civileserad. Han verkar gilla skål. Jag vågade inte gå fram och snacka med honom...kanske ska man låta vissa saker vara...
Jag har iallafall hört/sett honom. Live. Med orkester och alla klädda i vita kostymerDet var något av det bästa jag hört. Mycket bättre än att se mannen live på skål...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar