söndag 25 november 2012
Efter allt.
Fredag:
Efter den där räkmackan köpte jag med mig en kaffe i väntan på vagnen. Kaffe och en cigg innan domedagshelgen började. Klockrent, oslagbart. Jag ställde ner kaffet på bänken och tog av locket för att låta kaffet svalna. Naturligtvis tog göteborgs-piss-runkar-vinden locket. Jag sträckte mig efter locket. Yes, jag fick tag i locket... och shmackibönk, spillde ut kaffet. Så jävla självklart. Christ! Försökte hålla mig lugn trots att jag höll på att bryta ihop. Knycklade ihop muggen i vrede och dunkade ner den i papperskorgen som om det var en basketkorg...
Lördag:
På väg till jobbet igen. En kvarts väntan på spårvagn efter buss... Jag klev in på Pressbyrån på korsvägen för att göra ett nytt kaffeförsök. Jag ställde mig i kön. Bara en kvinna framför mig i kön. Perfekt. När jag stod där och köade och väntade började en kille som dök upp en ny kö bredvid mig. Han trängde sig inte. Han oljade sig in med ena axeln. Millimeter efter millimeter. Irriterande, men för morgontrött och för rädd om mitt humör intalade jag mig att jag sket i vilket. Vilket inte var hundra procentigt sant. När kvinnan gick stod han plötsligt mycket riktigt framför mig. Jag skakade på huvudet för mig själv och tänkte: din billiga jävel, nu tar jag ett grepp bakifrån och rycker ballarna av dig. Kvinnan i kassan uppmärksammade mitt hemliga missnöje och frågade om jag var före. "Jo" svarade jag. "Men vissa jävlar kan uppenbarligen inte stava till kö!" Onödigt otrevligt sagt av mig kanske. Jag ångrade mig direkt, men mest bara för att låta det hela passera, spara mitt hyfsade humör. Sen kunde jag störa mig i lugn och ro efter svenskt maner. Killen plockade upp sina varor från disken i fantastisk speed. Påkommen i skyldig speed. Han lät mig veta att han absolut inte visste att jag var före (med andra ord att han var väl medveten att han hade trängt sig) och att det absolut inte spelade någon roll om kassörskan tog mig före, för att han hade minsann inte bråttom ( varför i helvete hade han då oljat in sig/trängt sig från första början för?), men det var det tydligen viktigt för vissa andra. Perfekt urskuldring för att lägga skulden på mig bara för att jag hade reagerat. Under tiden när hon slog in mina varor säger hon: "Ja, jag vet inte. Jag såg ingenting." Här någonstans kändes det som allt började om från ruta ett igen. Sprätthelvetet fick luft under vingarna och lade åter igen fram sina varor på disken med högt huvud. Ett bättre alternativ, egentligen, hade varit att bett honom följa med ut, så jag kunde sparkat upp kulorna i halsen på honom. Enligt klassiska maner. Det går ju tyvärr inte eftersom jag inte är funtad på detta vis. Dessa personligheter finns överallt. Alltså, inte min. Den har jag aldrig stött på någonstans he, he. Nej, snarare dessa vinna-fördel-as-buffa sig fram-personligheter för att komma undan på smidigaste sätt. Utan dem hade vi aldrig sett långfingret sträckas ut bakom ratten i trafiken.
Och som sagt, det är dom som sträcker ut fingret. I total ovetskap medan de har resten av fingrarna riktade mot sig själv. Anyhow....
Söndag/nu:
jo va fan, jag sitter här nu. På sejdeln. Tar några kalla efter en jobbhelg med en brukare som hostat och brötat och sagt nej på alla ställen där han borde sagt ja. (Han kan vara den största nej-sägaren jag känner). Som tittat på Svindlande affärer och skrattat åt Rickard Sjöbergs klämkäcka skämt.
För någon timme sen satt en tjugoårig brud vid bordet bakom mig. Jag höll på krossa huvudet mot bordsskivan. Hon satt där och sjöng med i alla låtar högt och gällt. I "I would do anything for love" med den gamla härskna köttfärslimpan. Det var hennes favoritlåt. Hon berättade för sina vänner att hon minsann kunde sjunga. Hennes dröm var: Idoooooool! Resten av publiken här inne med hyfsat musiköra härinne kunde bevisa motsatsen. Precis innan hon gick dissikerade hon "nothing compares 2 u. Kunde känna hur någon skar bort pungen på mig med slöa knivar. Lägg mig på kubben direkt!
I övrigt spelar de fruktansvärt knullig musik här ikväll. Man blir inte alls sugen på att knulla. Och hade man utövat denna underbara syssla med den här musiken i bakgrunden hade man varit tvungen att avbryta den underbara akten med meningen: ursäkta darlingo, vänta lite, jag ska bara gå och skjuta ett stort jävla hål i stereoanläggning.
Puss, strax tillbaka!
söndag 22 januari 2012
Psykbryt ala ris ala malta.
Psyyyyyyykbryyyyyt ala ris ala malta.
Dräggel, harkel, snor
i knegets salar
Knulleri knullera hejbaberibba,
tjoflöjt i sänghalmen.
Med en kvinna.
Med tre bröst
och sju blygdläppar.
Trumpeter, saxofoner, bastubor,
fylletrattsymfonier i magsäcken.
3-volts-hjärtslag, trummslag.
Ändlösa, stirrande blickar i taket
de där
sömnlösa nätterna.
Ryggsäckar, flås i nacken, trängsel,
buffleri bufflera på bussar.
och spårvagnar.
Ilskna dårar på stan.
Och så jag då...
Sömnlös, smått neurotisk,
upplöst i kanterna.
Fluktande, luktande, suktande
efter en ort långt från
vanvett och dårskap och
psykbryt ala ris ala malta.
tisdag 6 september 2011
Gubbar och kärringar.
För några dagar sen var det en kvinna i 55-årsåldern som bommade en cigg av mig på pizzerian där jag själv satt och rökte på uteserveringen. Hon var alkad och hennes man hade deckat över sin bärs. Hon försökte charma offret, lammköttet framför sig (det vill säga mig) med sargad kvinnlig och sexighet. När hon hade fått ciggen frågade hon om jag var norrman. Jag sa nej. Sen frågade hon om jag hade suttit i finkan. Jag berättade att jag inte hade gjort det. Då sa hon att hon hade träffat en snubbe en gång som både var norrman och som hade suttit i finkan. Hon tyckte det var skoj, så nu frågade hon alla män samma sak som hon bommade cigg av.
Hennes man vaknade plötsligt till och vrålade bort till mig och mitt bord där hon fortfarande stod och tjöta:
"Ska du ge tillbaka mig min kärring!!!"
Min pizza var färdig så jag gick in och betalade och räddades på detta vis från ett saftigt triangeldrama.
Idag på Angereds torg hörde jag två gubbar som stod och drog anekdoter för varann. Den ena berättade för den andra om en spårvagnschaufför som hade läst upp hållplatserna själv istället för den automatiska datorrösten. Inget konstigt med det. När vagnen närmar hållplatsen Domkyrkan säger chauffören: Nästa domkyrkan-babylons tempel!
Sen stod gubbarna där och guppade av garv i takt.
onsdag 1 juni 2011
Spårvagnstur från chapmans torg till Angered Centrum.
Kl. 08.32 Masthuggstorget. Det står ca 25 biljettkontrollanter och väntar på hållplatsen. De väller på vagnen. Jag säger till den bastanta kontrollantkvinnan som kollar mitt spårvagnskort om de förvirrade norskorna. Hon säger att det ordnar sig nog. Och det gör det väl med allt. Förr eller senare.
Två snubbar åker fast och blir 1200 spänn fattigare. Men vad äro 1200 spänn? 30 bärs på krogen, 40kg bananer eller en årsprenumation på tyska knästrumpor.
Kl. 08.40 På grönsakstorget har studenter champagnefrukost. Bra dragna redan. De sjunger sånger om framtiden. Sin framtid. Vissa kommer få jobb. Andra blir arbetslösa. Någon kommer flytta till Floda. En annan blir knarkare eller alkoholist. Nån blir revisor och nån skattefifflare. Förr eller mycket senare.
Kl.08.48 Centralstationen/Drottningtorget. Förarbyte. Förarna står och småsnackar lite med varann. "Spårvagnen går fint, jag hade prickig korv på mackan" osv. En resenär står där vid förarhytten och trampar. Hon vill ha hjälp för att hon har stämplat fel. När hon väl får hjälp tar det ytterligare fem minuter till. I Göteborg finns tid i överflöd. Ibland är det charmigt. Ibland kan man bli galen. Brådska och stress är till för stockholmare.
Kl.09.10 Jag är framme i Angered centrum. Hinner precis med bussen, trots att jag tog en tidigare spårvagn. Solen skiner, på en bänk sitter en tant och svär och det luktar något skumt. Lukten av en själ som längtar efter att få åka hem igen. Att de här tio arbetstimmarna ska rusa iväg som galna åsnor som skenar över kullarna.
I morgon fyller jag 39 år. Gratulationer i form av bananskal, bomber, ruttna tomater och böcker med utrivna sidor skickas till min hemadress.
Grattis till mig och kristus himmelsk köttfärs.
torsdag 5 maj 2011
Sömnen den djäveln.
Nu måste jag sova. Det kan vara min nya hobby.
söndag 31 oktober 2010
Happy Halloween dagen efter
På Angered centrum låg kebab och pizzaspyorna täta på perrongen. Det var tydligen lyckat igår. Kråkorna högg in på banketten. Lyxmiddag badandes i magsyra. Det är annat än torra brödsmulor.
Bus eller godis?
Bus för er som drack tills ni kräktes.
Godis för kråkorna.

