Bland rosor och sopor

Igår fyllde jag år. 37. En totalt meningslös siffra. Den största presenten är att jag har flyttat till en ny lägenhet. Den är på 40 kvadrat och jämfört med mina tidigare 18 kvadrat känns det som rena palatset. Jag får träningsvärk när jag går från sängen till dass.
Igår ringde det på dörren. Kvart över sju på morgonen. Jag låg och drömde att jag var arbetslös och rik. Eftersom jag hyr i andra hand och kanske inte helt 100% lagligt tänkte jag i mitt yrvakna tillstånd att det var ett sant nöje att få bo i detta palats i allafall ett dygn. Jag låg kvar och det fortsatte att ringa på dörren. Tillslut efter fyra-fem signaler gick jag öppnade. Då stod min donna där med tårta och ljus och sjöng. Sämre sätt kan man ju vakna på...

Innan jag fyller fyrtio ska jag ha börjat skriva igen. På ett mer seriöst plan. Om det som har varit. Det som har varit.

En döende farsa, kärlek och bristen på densamma, Ett övervunnet spelmissbruk.
En resa kantad med rosor och sopor.