tisdag 9 oktober 2012

Sejdeln och fest.

De spelar Pete Doherty på sejdeln. Otroligt bra. Jag har en andra öl framför mig och tänkte att jag ska gå hem efter den. Jag stirrar ut genom fönstret. Inget nytt spelas upp. Tiden rusar på även fast den står still. Annars hade jag aldrig hunnit bli fyrtio.
Var på fest i helgen. När klockan hade hunnit bli sex på morgonen blev jag bjuden på sprit ur en tekanna. Gul sprit. Glas efter glas. Så fort jag hade tömt glaset stod det där fyllt igen. Jag gjorde taffliga men modiga försök att stöta på två damer samtidigt. Den ena sa att hon hade katt. Jag berättade att jag älskade katter och att vi skulle gå hem till henne och gosa med katten (pussyn). Patetiskt. Den andra damen... Ja, det kommer jag inte ihåg. Jag gick på toa. När jag kom ut från toaletten stod de fullt påklädda för att gå hem. "Hejdå Johan!" sa de. Sen va de borta. Fem minuter senare fick jag förklarat för mig att festen var slut. Jag gick ut därifrån utan några större protester.

Nu är ölen slut. Kanske dags att gå hem.
Lägga pungen på huggkubben. Smeta in snoken i köttfärssås och bränna upp skägget.
Bandnamnet är bestämt. Jonny Heart är glad över detta och övriga medlemmar spiller, sölar och kladdar på i sedvanlig stil.