Kids på krogen.

Tar en bärs på Kellys. En morsa hade med sina två kids här för en stund sen. Jag vet allt om hennes graviditet och födande nu. Hon berättade för bartendern. Med en sån öronbedövande volym så även vi andra fick veta. Den ena ungen hade kommit ut på fem minuter, den andra på tio. Grattis, sa bartendern. På förlossningskliniken hade hon sagt till personalen att hon måste bajsa. Sköterskan eller liknande hade svarat att hon inte trodde hon behövde bajsa utan föda. Sen hade ungen ploppat ut.
Vidare höll ungsatanisterna på att riva Inredningen inne. Klättrade på bord, element och i fönster. Skrek och brötade. Räckte ut tungan till självaste underskrivne. Allt medan morsan satt och sörplade på sina bärs och sket i vilket. Hon hade inte märkt om det börjat regna napalm här inne. Nu vet jag allt om hennes barnuppfostran också. Efter en stund i det värsta kaoset kom en snubbe fram och sa att han tyckte det var så kul att se att någon tog med sina ungar på krogen. Osvenskt sa han.
Är det fel på mig?
Själv tror jag att man skapar monster om man aldrig säger till. Eller ifrån.

Tre inlägg på en dag. Doktorn är jag sjuk?

Överflödigt snick om quizzzzzz. Och icke återhållet snack om ett besked och lycka.

Tisdag. Veckans quizdag på krogen. Har pecis tagit en bärs på sejdeln. Qiuzzers vällde in som sorkar över fält och ängar. Har kind of svårt för det. Blir väldigt lätt fritidsgårdskänsla över det eftersom majoriteten av quizzzzzarna är väldigt unga. De tar ditt bord. De tar din energi och man blir nervös över om man varit sådan själv. Det har man. Bara på ett annat sätt. På samma gång en känsla av att befinna sig på ett bibliotek. Shhhhhh är etikett. Katt bland hermeliner om man vill bara vill ta sig en öl. Kan verka gubbgnälligt. Jag är ju dock helgubbe alldeles strax. Om ett halvår. Börjar träna på imagen redan nu. Gick över till Kellys istället. Vilket förvisso är en ständig fritidsgård. Skitsamma kände jag plötsligt.
Jag är enormt glad idag. Det var egentligen det jag ville säga. Har fått ett enormt glädjande besked. Nu blir ni allt nyfikna mina 32 500 000 läsare! Det är bara mellan 95-99% klart ännu. Definitivt på fredag och jag har redan lovat mig själv att inte säga nåt till någon förrän det är just definitivt. Naturligtvis har jag misslyckats att hålla käft. Två gånger redan. Eftersom min käft är skev och glappig.

Det konstigaste i det här inlägget var att säga: Jag är glad idag! Dels vet jag inte när jag sa det sist. Dels är det ömtåligt att känna lycka. Det kan sluta med en käftsmäll sen ligger man där och klöser ångest och damm ur mattan igen.