Söndagsöl.

Blev för många öl i söndags. Jobbhelg och för lite sömn. Resultatet är självskrivet. Satt där på sejdeln och sippade lugnt på några bärs. Mådde helt enkelt fint efter att jobbhelgen var över. Jag lade märke till ett ungt par mitt emot mig på andra sidan lokalen. De satt nämligen i väldigt långa perioder och blängde på mig. Så länge att man till slut går fram och frågar om de har glorövsjuka. Till slut fattade jag var det var frågan om. De målade av mig. Jag gick ut och rökte, gick in igen och fram till deras bord och frågade om man fick se resultatet. De blev smågenerade. Killen visade mig en teckning på mig. Han frågade om han fick jobba vidare på den om jag ändå skulle vara kvar en stund. Jag har aldrig varit omöjlig, så jag sa till honom att teckna vidare.
Sen kom Putte, trummisen i bandet ner. Han verkade törstig. Så vi öppnade väl ölspjället på vid gavel, hällde i oss och blev ganska rejält fulla. Jag glömde bort att någon satt och tecknade av mig.
Drack upp alla mina pengar och lånade lite mer av Putte. Sen kom den där snubben fram med teckningen. Jag fick den. Stiligt jobb grabben. Köpte varsin bärs till han och hans tjej. Plötsligt tände de i taket. Konstigt, tyckte vi. Så många öl hade vi väl inte hunnit dricka...

Fixar baksmällor otroligt dåligt för tillfället. Huvudvärken dagen efter är liksom mer som en svårartad migrän som sitter fast i tinningarna och letar sig genom hela näsan ända ut i näsvingarna. Inga värktabletter hjälper. Det går varken att duscha eller sova bort värken. Den släpper någon gång på kvällen. All slags hypokondrian peakar i topp. Oron breder ut sig som giftig dimma.

Teckningen är tjusig. Att armarna är lite för korta gör att jag ser ostadig ut. Eller att jag ser stadigt berusad ut.

Sportlov eller Februarilov. (skrivet i fredags)

Det verkar som det är sportlov...
Jag jobbar helg och hamnar mitt i smeten när jag ska hem på kvällen.
Kids hänger överallt. På angereds torg, andra torg, på Mc Donalds i brunnsparken, i andra parker. Uttråkade och rastlösa. Ivriga över något ska hända. Något kan vara vad som helst. Att det brinner i en papperskorg eller att nån får en spark i huvudet.
Vet själv hur det var. När man drev omkring på stan i den åldern. Hände det inget, såg man till att det hände nåt. Krossa ett fönster. Skrämma en stackars pensionär. Adrenalinet pumpade runt i kroppen som flammorna i en brinnande papperskorg.
Hamnade i slagsmål gjorde jag aldrig. Stryk åkte jag däremot på några gånger på grund av en stor och kvick käft. Ibland helt oprovocerat. Jag har fortfarande inte slagit någon på käften efter 40 år på detta fördummade klot... Tror på andra vapen. Käften till exempel.

Det jag minns av sportloven när jag gick i mellanstadiet var det vikta A4-pappret med sportlovsaktiviteter som kom hem i brevlådan. Film och frimärksklubb, pingis på fritidsgården, olika dagsutflykter.
Sportlovet innebar också att klassen delades in i två läger. De som åkte iväg på dyra slalomresor och de som inte gjorde det. Det var en fråga om att tillhöra en familj som hade råd eller ej. Vi som blev kvar kanske hade februarilov?
De som hade varit iväg på sina fantastiska slalomresor någonstans uppe i fjällen skröt sen om hur branta backarna var och vilka sorts liftkort de hade haft. Själv visste jag knappt vad en lift var. Jag visste dock hur vår pulkabacke såg ut. Där hängde vi när snön tillät. Det dög fint. Där behövdes varken de senaste slalomskidorna eller liftkort.

Hö hö!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Jag glömde plocka ut linserna, jag glömde baka surdegsbröd, jag glömde tala om för Rickard Sjöberg att han är en sopa, jag glömde duscha, jag glömde ta en runk. Jag glömde att jag glömde...

Näj, ja bara sköja!

Tack

alla ni betydelse och färglösa människor som inte påverkat mig. Denna blogg kanske ens inte hade funnits till om ni inte hade hållit er på behörigt avstånd.

Statistiska centralbyrån och köttbullekällaren.

Dom håller på att ringa från statistiska centralbyrån. Minst två gånger i veckan. Jag svarar inte. Dom vill väl kartlägga mina porrvanor. Jo, jag svarade förra veckan. Jag sa att jag hade tid om det tog någon minut. Hon svarade att det tar nog bra mycket mer tid än så. Jag sa till henne att jag hade otroligt mycket att göra. Diska och piska mattor och baka surdegsbröd. Sen gick jag ut i köket. Drack kaffe och rökte. Beskådade pissvädret utanför fönstret. Funderade på mina p-vanor.
Sitter på köttbullekällaren. Hoppade över köttbullarna och tog en öl istället. Förra gången jag var här beställde en halt gubbe en fyra vodka med en fyra kaluha i. Servitrisen tittade på sprithyllan. De hade ingen kaluha. Inget annat sött heller. Bara riktig sprit. Den halte mannen suckade, sen sa han att han fick väl ta en fyra vodka med en fyra vodka i. Han bad henne hälla en skvätt ljummet vatten i den också. Absolut ingen is underströk han.
Var inne på dass för en stund sen. Ränder av kletigt bajs uppenbarade sig på ringen. Har aldrig fattat det där. Står människan upp och skiter?
Kanske det hade varit inbördeskrig i tarmarna?

En annan jourbutik.

När vi ändå snackar jourbutiker...
Var precis inne i min jourbutik. På helger jobbar den där skumme typen som blir arg om man stör honom när han räknar. Jag har berättat om honom innan.
När jag hade packat ner mina inköp i påsen såg jag att han tänkte säga nåt. Han såg fundersam ut. Jag skulle precis öppna dörren för att kliva ut, då kom det:
"Varför, du vet när det är kallt. Som nu. Varför kissar man så ofta?
Jag trodde jag hörde fel. Det händer ganska ofta. Han fick helt enkelt upprepa frågan.
"Jag menar, varför kissar man oftare när det är kallt. Jag kissar mer nu än på sommaren. Gör du?"
"???" Jag hade alltså hört rätt. Kände direkt att jag inte ville veta nåt om hans urinvanor... Fick bilder.
Jag tittade på honom. Han stod och log och väntade ivrigt på svar...
Jag berättade för honom att jag kissar oftare på sommaren. Då brukar jag nämligen dricka fler bärs.
Jag öppnade dörren och gick ut medan jag hörde han flina nervöst därinne.
Alltså ibland... Jag vet inte. Sicket fölk!

T-livs eller Tommys livs

T-livs eller Tommys livs verkar hålla på att stänga. En blandning av jourbutik och mindre mataffär som ligger på andra lång, för den som inte vet.

Too bad, too sad så att säga. Stället är ju en instutition för öltörstiga som måste ha cigg eller snus. För luffers och löst folk.

Jag har handlat där inne under alla år jag har hängt på andra lång.

En av snubbarna som jobbar där inne är smått egen.

En gång när jag var där inne och kollade på billiga dvd:s märkte jag hur snubben i kassan började låtsassnyfta. Sen stod han och tittade på mig. Okej… tänkte jag och fortsatte bläddra. Han började snyfta igen och mumla.

"Jävla filmjävel, jävla filmjävel"

Han lämnade kassan och kom fram till mig. Plockade upp en film på måfå och slog på den:

" Jävla filmjävel". Snyft. "Jävla filmjävel".

Han fortsatte sitt utspel bakom kassan. När nån kund kom fram betedde han sig helt normalt. Så fort det blev tomt på kunder började han jämra sig igen. Jag sa Tjena och gick ut därifrån utan att handla nåt.

I säkert en månad framöver, varje gång jag kom in började han med sin jävla filmjävel igen. Han brydde sig inte om ifall det stod kunder framför mig. Så fort han fick syn på mig i kön körde han igång. Till slut började jag spela med. Då tröttnade han ganska fort.

En annan gång lurade han kunderna i kön att vi dansade balett ihop.

"Glöm inte trikåerna imorn", sa han högt.

Sen berättade han för kunderna vilken duktig balettdansös jag var och hur roligt det var att dansa med mig. Nästa gång jag kom in lurade jag kunderna att vi dansade balett ihop. På något vis verkade det som han inte tyckte det var lika kul. Det tyckte jag.

Andra gånger var han "mer normal". När han fick syn på mig långt bak i kön började han blinka mot mig och höll på med olika ticks så tills jag kommit fram och det var min tur.

Ibland var han bara helt vanlig.

För ett tag sen skaffade de kameraövervakning i butiken. Då stod han och blängde oavbrutet på skärmarna som om han befann sig på bio. Han hade knappt tid att slå in kundens varor, och när han gjorde stod han lika oavbrutet och blängde in i skärmarna. Helt paralyserad.

Sköjig prick hur som helst.

Anledningen att jag skriver i imperfekt är inte för att han är avliden, utan för att den massiva skyltningen utanför T-livs säger halva priset på hela sortimentet, men butiken är släckt och dörren är låst. Även under utlovade öppettider.

Istället får man nu gå till den svindyra jourbutiken på Värmlandsgatan och inhandla sina filter och ciggpapper.

Så Hail till T-livs.