Idag har inte hänt någonting som jag kommer minnas imorn eller om en vecka. Tänkte ändå vara lojal mot mina en eller två läsare och nämna det här på bloggen: Hej. Idag har inget hänt. Hejdå!

Vi hette Temperance

Jag har träffat min bror ikväll. Det händer numera lika ofta som kungen skakar hand med uteliggare. Vi spelade i samma band i femton år. Vi spelade i elva länder sammanlagt. 120 spelningar totalt. Vi gjorde alltid turnerna med interrailkort. En och en annan räls har vi klarat av. En och en annan korv åt vi i tyskland. En och en annan piva i polen. Vi har snackat om det ikväll, men jag glömde fråga brosh om han är sugen på att plocka upp gitarren igen, så här tio år senare. Allt detta avhandlades under några bärs på rover. Lyxdrickarnas ölparadis. Där är jag lika ofta som min flickvän är på västerhus.

Statement på förmiddagskvisten

Om gud var lika bakfull som jag är nu när han skapade denna värld kan man förstå varför världen ser ut som den gör.

En blöt historia

Hade en perfekt start på denna dag. Det hela började redan kl fem i morse. Vaknade av att jag var pissenödig. För att inte väcka min madame med lampor i den kolsvarta boningen tog jag med mig mobilen som ledljus och promenerade genom hallen till dass. Har hört att majoriteten av män sitter ner och pissar. Eftersom hela jag är minioritet stod jag upp och pissade. Mobilen placerade jag på tvättstället. Av någon märklig anledning valde jag att plocka upp mobilen innan jag skulle spola. Med mobilen i hand närmade jag mig med en svepande rörelse toalettknappen. Jag spolade. Tappade greppet om mobilen...PLUMS! Duktig idiot. Där låg mobilen på botten av porslinskålen.Jag stod och tittade på den länge innan jag reagerade. Den lyser fint, tänkte jag. Är den vattentät? Sen följde ett antal expriment. Började med att bygga en ställning av ugnsgallret ovanför spisplattan och vred på värmen. Sög ut toavattnet från mobilens alla skrymslen med munnen. "Låt den bara ligga och torka till sig", sa min smarta tjej när jag låg på alla fyra (naken) och värmde upp parketten med hårtorken så mobilen skulle kunna ligga varmt. Tillslut gick jag och lade mig helt jävla utshasad.
Märkligt nog fungerar telefonen helt perfekt nu. Jag skriver detta inlägg på den. Den enda skillnaden är att den skiner lika blankt som den gjorde när jag köpte den.
Det smakar ens inte piss i munnen. Längre.

Knullgubben Douglas

Såg Basic instinct på jobbet idag. Med Michael Douglas. Kommer därmed genast att tänka på Farlig förbindelse. Också med M. Douglas. Den "kända" scenen när hans dotters kanin kokas i grytan. Tycker herr Douglas är grymt porrig i dessa två filmer. Han näckar sig, går runt och sexar sig och är allmänt knullig på nåt slags kladdigt och otrevligt vis. Knullgubben Douglas helt enkelt.
Senare var han med i Falling down. Snubben som freakar ut i den stekheta bilkön och ska hälsa på sin dotter. Han är bra i rollen som psykopat. Bra mycket bättre än som knullgubbe Douglas. Annars tycker jag ingenting speciellt om honom. Alltså varken bra eller dåligt.

Kunta Kinte och Kay Polack

Idag har min brukare tittat på Roots. Serien om slaveri från sjuttiotalet. Var typ fem eller sex när den gick på TV. Familjen var samlad och alla tyckte den va totalt dramatisk. Kunta Kinte. Idag är lite svårt att se varför. Sen pratar slavarna engelska. De vita pratar engelska, men de förstår inte varandra för de svartas engelska är egentligen deras stamspråk Mandika. Ämnet är ju såklart dramatiskt. Snacka om "born into it". Men själva utveckling när det gäller att göra serier har ju gått några steg framåt.

Nu tittar min brukare på Så som i himlen. Den filmen är i mitt tycke en jätteenorm kalkon. Så mycket känslor inpackade i en film har nog aldrig tidigare skådats.. allt tack vare att de sakta men säkert får ordning på sin sångkör. folk gråter, försöker ta sitt liv, skriker, bryter ihop. Hela tiden om vartannat. Motsatt effekt: man börjar skratta där det är mening att man troligtvis ska bli berörd på annat vis. Sen sägs det även sjukt konstiga saker. Dialogen är ett mysterium. Om vartannat. Ett Kay Pollack-verk. Såg ett inspelat föredrag med honom. Han prata, skratta, sucka, klia sig huvudet, bröt ihop i skratt. Precis som aktörerna i ovanstående film

Ska nog börja i en kör. Sen ska vi fan bryta ihop, maniskt skratta ihjäl oss och skjuta huvudet av oss. När vi hinner ska vi sjunga Gubben Noak i akapella.

JIPPIII!!!!

jag kan skita igen!