OBS! NY BLOGG! BLOGGEN ÄR FLYTTAD! OBS!

Efter fem år här på blogspot har jag flyttat bloggen och skaffat ett tjusigt och eget domännamn. Den nya bloggen finner ni här:

http://johansyxaochgloria.se/

Ett stort tack till Johnny som grejat ihop den nya bloggen till mig. Sicken böy!

Alla inlägg härifrån är överflyttade till den nya bloggen. Så ni kan frossa i de gamla sköjerierna och grubblerierna om ni nu känner er manade till ett sådant otäckt beteeende.

Med fler vassa yxor och bländande glorior och en jävlans massa dumheter... See you on the other side!

http://johansyxaochgloria.se/

Det vankas diskbråck.

Det vankas diskbråck igen. Tredje gången i så fall. Det värker precis på rätt ställe och jag kan inte räta på ryggen helt utan att känna smärta. Då vankas det även upp emot 6 veckors sjukskrivning och reguljära återbesök hos sjukgymnaster som drar ner kalsongerna halvvägs och klämmer en halvvägs ner på arslet.
Förra sjukgymnasten jag var hos stammade. Smärtan fick mig att tänka konstigt och jag fick en märklig impuls att dunka till honom hårt i ryggen i hopp om att han skulle sluta stamma. Lyckligtvis stannade det hela vid en impuls.
Den första gången jag fick diskbråck gick jag hos en sexig sjukgymnast med len röst och lena händer som klämde mig på skinkorna. Jag fick erektion och jag var 21 år och hade tjej och kände mig otrogen...
Bägge gångerna gick jag runt stel och krum. Grimascherade åt smärtan. Spottade och svor som en gammal gubbe.
Hoppas den lilla smärtan jag känner nu  har gått över tills imorn, istället för att växa sig till smärtan den enorma.

Nada to tell.

Ska jobba drygt femtio timmar den här veckan. Känns sådär. Har börjat söka lite andra jobb. Har även lagat spagetti och köttfärssås.
Ibland är det en jävla uppgift för att ha bestämt sig att skriva här varje dag. Speciellt som nu när jag inte har ett skit att säga.
I fredags käkade jag hos mamma. Tre gånger påpekade hon att sommaren håller på att ta slut. Man känner det i luften sa hon. Jag påpekade att värmen kommer att komma tillbaka. Idag har det känts som om sommaren håller på att ta slut.
Måsarna är försvunna. Pundarna sjunger Bellman på torgen. Det kliar under skorna.
Nej, fan jag är ledsen. Det blir inte roligare än så här.

Videoblogginlägg #1.

Johans Yxa och Gloria #1 — juli 2013 from Deckarn on Vimeo.

Berättade för ett tag sen att det kommer hända lite nytt sköjeri här på bloggen. Well, det är dags.
Jag har bestämt mig för att bredda och utveckla bloggen med lite videoinlägg då och då. Jag bjuder på lite sköjeri eller grubbleri eller både och framför kameran. Proffsigt filmade och klippta av min kompis Johnny. Videoinläggen kommer tidsmässigt hamna här ganska sporadiskt. Ungefär någon gång i månaden eller då vi hinner ses och filma. Jag kommer med andra ord inte sitta och slafsa ihop något snack i min allena kammare framför linsen bara för att det ska ske så ofta som möjligt och i ett jämt flöde. Just såna videobloggar finns det i drivor. Vi kommer köra på kvalitet istället för kvantitet.Ibland med manusidé, ibland helt fritt.
I det här är första videoinlägget befinner jag mig i lantlig idyll. Bara en sådan sak kan ju få den här sköjaren att tappa fotfästet lite grann...

I övrigt flyter bloggen på som vanligt. Säg mer än gärna vad ni tycker i kommentarsfältet eller gilla om ni finner det hela sköj! Då blir jag glad!

Sommarhälsning från balkongen.

Tycker jag ser ut lite som en porrkonung på fotot. Det kan vara glasögonen. Det kan vara tungan eller skägget. Det kan vara alltihopa.

Partyhattarna.

De där partyhattarna på gårdagens foto ser nästan ut som ett halvlyckat fotomontage. Det är det inte.

Det satt ett gäng på krogen igår som firade någons födelsedag. Första gången jag gick in för att gå på toa satt alla där med sina hattar på sig. Det enda konstiga var att de satt tysta och såg helt ledsna ut. Det såg både komiskt och ledsamt ut eftersom partyhattar ska fungera som någon slags stämningshöjare.

Nästa gång jag gick in hade hälften av sällskapet tagit av sig sina hattar. De sjöng ja må han leva. Tyst och försiktigt. Hurrandet lyfte ju inte taket heller precis. Det var dålig ånga i glädjen. När jag gick på dass sista gången låg partyhattarna slängda på toalettgolvet. Det kan inte hjälpas, men det hela kändes ganska sorgligt...

Sen vet vi ju var partajhattarna hamnade. Mycket sköjigare

Ahmen, sicket fölk!

Ibland blir det så här när jag är ute på krogen.
Jag vet inte riktigt hur det går till. Det liksom bara händer... Sen står man där, tillsköjad.