lördag 9 februari 2013

T-livs eller Tommys livs

T-livs eller Tommys livs verkar hålla på att stänga. En blandning av jourbutik och mindre mataffär som ligger på andra lång, för den som inte vet.
Too bad, too sad så att säga. Stället är ju en instutition för öltörstiga som måste ha cigg eller snus. För luffers och löst folk.
Jag har handlat där inne under alla år jag har hängt på andra lång.
En av snubbarna som jobbar där inne är smått egen.
En gång när jag var där inne och kollade på billiga dvd:s märkte jag hur snubben i kassan började låtsassnyfta. Sen stod han och tittade på mig. Okej… tänkte jag och fortsatte bläddra. Han började snyfta igen och mumla.
"Jävla filmjävel, jävla filmjävel"
Han lämnade kassan och kom fram till mig. Plockade upp en film på måfå och slog på den:
" Jävla filmjävel". Snyft. "Jävla filmjävel".
Han fortsatte sitt utspel bakom kassan. När nån kund kom fram betedde han sig helt normalt. Så fort det blev tomt på kunder började han jämra sig igen. Jag sa Tjena och gick ut därifrån utan att handla nåt.
I säkert en månad framöver, varje gång jag kom in började han med sin jävla filmjävel igen. Han brydde sig inte om ifall det stod kunder framför mig. Så fort han fick syn på mig i kön körde han igång. Till slut började jag spela med. Då tröttnade han ganska fort.
En annan gång lurade han kunderna i kön att vi dansade balett ihop.
"Glöm inte trikåerna imorn", sa han högt.
Sen berättade han för kunderna vilken duktig balettdansös jag var och hur roligt det var att dansa med mig. Nästa gång jag kom in lurade jag kunderna att vi dansade balett ihop. På något vis verkade det som han inte tyckte det var lika kul. Det tyckte jag.
Andra gånger var han "mer normal". När han fick syn på mig långt bak i kön började han blinka mot mig och höll på med olika ticks så tills jag kommit fram och det var min tur.
Ibland var han bara helt vanlig.
För ett tag sen skaffade de kameraövervakning i butiken. Då stod han och blängde oavbrutet på skärmarna som om han befann sig på bio. Han hade knappt tid att slå in kundens varor, och när han gjorde stod han lika oavbrutet och blängde in i skärmarna. Helt paralyserad.
Sköjig prick hur som helst.

Anledningen att jag skriver i imperfekt är inte för att han är avliden, utan för att den massiva skyltningen utanför T-livs säger halva priset på hela sortimentet, men butiken är släckt och dörren är låst. Även under utlovade öppettider.
Istället får man nu gå till den svindyra jourbutiken på Värmlandsgatan och inhandla sina filter och ciggpapper.
Så Hail till T-livs.

torsdag 7 februari 2013

Nytt bandnamn.

Vi har bytt bandnamn. Det hela känns som ett bra beslut.

Nästa gång jag blir ihop med en kvinna och vi har älskat, rullat runt, knullat får hon gärna kalla mig Tiger. Förutsatt att jag har tillfredställt henne.
En tiger är alltid en tiger.

söndag 3 februari 2013

En helg bland massa andra helger.

Jag fick slut på strumpor och kalsonger. Så jag tvättar. Sista paret kalsonger saknar resår och åker hela tiden ner i knäväcken. Det är sån här nödvändig information jag vill dela med mig av. Det är sånt här jag vill att ni ska komma ihåg av mig, när ni har glömt resten...

Kan även berätta att jag var nere på stan igår. Vid ett-tiden på dagen en lördag. Har nog inte hänt på ett år. Avenyn. Lemmeltåg. Jag såg en brat i lysorange jacka. Han hade backslick långt ner på axlarna. Egentligen är det bara brats och gamla gubbalkisar som har backslick. Farsan hade det en gång när jag hämtade honom på landvetter när han hade kommit hem från Spanien. Han fick en sjuksköterska på sin avdelning att klippa honom. Tvivlar på att det ingick i hennes ordinarie arbetsuppgifter.

Tittade på en del av melodifestivalen igår. Hela tiden med spyhinken inom räckhåll. Anledningen att jag tittade var att Anna Järvinen var med. Med en sång som Martin i hästpojken hade skrivit texten till. Fantastiskt fin text. Självklart vann den inte. Låten var inte tillräckligt usel. Ibland är människor smak rent provocerande.

Nu blev jag så där yr och klibbig igen. För mycket kaffe och cigarett.




fredag 1 februari 2013

Dont patronize me
sorrow.
I know you too.

i´m in a car
i don´t know where we are headed for.
Stay with me
don´t want to be alone.

Farsan igen.

Farsan rotar genom påsen...
Två månader senare åker han tillbaka till Spanien.
Ett år senare kommer han tillbaka till Sverige i pulvriserad form.

Imorn ska vi hämta honom på landvetter. I denna pulvriserad form.

Morbid jag är kanske.
Jag ber om ursäkt, men jag börjar sakna honom. Skulle ju bara fråga honom hur det var eller vad han tyckte om den sista romanen han läste...
Skulle bara ringa honom och kolla läget.

Nåväl... Bloggar som handlar om döden skulle jag aldrig läsa själv. Det orkar man väl inte?!

Så fortsättningsvis kommer jag bara lämna ut roliga anekdoter rörande farsan. Han var ungefär lika bra på att hamna i möjliga och omöjliga situatiner som jag.

No offence / Some taken

Och där går du...

...kronofogde!