Åka tåg.

Åker tåg hem till morsan. Öppnat lunchölen. I feel fine yo föck! Lyssnat igenom bandets nymixade demo. Rövelens bra om ni frågar mig. Morsan ska flytta till Götet. Till backar, blåst, knarkare och alkoholister. Jag ska hjälpa henne och packa. Kanske jag stoppar ner henne i en lådda. Kanske gör ett skutt och hoppar ner i en lådda själv. Svårt att säga.
En gång när jag skulle vara lustig sa jag till farsan att han var dummare än tåget. Tyckte jag var sköj. Ända tills han lät meddela att jag var dummare än rälsen.
I övrigt flyter resan på bra. Trots räls och annat jävelskap.

Fotoprojekt Alban.

Hej jag är tandläkare och har fiiiiina tänder!

Bild ett: nö cöke, nö amfetamin!

Bild två: Hellö Africa tell me how your doin!

De där nätterna.

Växer det frukt på månen? Var Hitlers mustash av plast? Svävar det runt bermudashorts i bermudatriangeln? Är franska poliser tjockare än svenska? Är vägetarianer såna som äter mat från väggrenen och väggetarianer såna som äter mat från väggen. Finns vuxenblöjor i ICA:s blöjsortiment? Är herpes ett bra namn på en ny glass-sort? Gick Jonny Walker långa promenader eller drack han whiskey hela tiden? Är Hen direktöversättning till höna eller är de båda könen på denna planet egentligen könsneutrala hönor? Är brax görgott?

Sånt här och mycket annat funderar jag helt ofrivilligt över de nätter jag inte kan sova. Det kanske verkar roande... Själv vill jag bara sova och drömma om en grön äng eller att det är helt fullt med nakna babes i min säng.

Godnatt, eventuellt.

Förkylning och bandnamnsbyte

Förkyld och jävlig. Hängig och trist. Ont i halsen och långsam i bollen. Var bjuden till Maja, min gamle vän, på middag. Revbensspjäll och rödtjut. Gigantiskt trist att behöva tacka nej till något sånt trevligt tjosan. Sist jag drack rödvin när jag var förkyld svälde hela halsen upp och jag fick svårt att svälja. Symptomen kallas rödtjutsnederlag.

Vi ska byta bandnamn. Från Pistoleros till Knife In Heart. Tror att det blir ännu roligare att ha ett band då.
Vad sägs?

Magen.

Har satt på mig en tajt t-shirt som inte var så jävla tajt förra sommaren. Allt för att motbevisa faktumet att jag skulle blivit fet om magen. Exprimentet känns misslyckat. Den tajta t-shirten får sitta på ändå. Den kanske töjer sig efter lunchen som strax ska intagas.

I början när jag och min förra tjej träffades ändrades min ämnes omsättning drastiskt. Efter ett par månader hade min mage blivit större. Jag tror hon hade någon slags lugnande effekt på mig. Sen, ju tristare vårt förhållande blev ju mer ölmage fick jag. Efter att det tog slut för ett år sen har den hängt med som en trogen vapendragare. Mjuk och trygg. Då och då nästan helt försvunnen. Sen är magen plötsligt där igen. Stenhård, uppblåst som en födelsedagsballong.

Fuckin Åmål och igenkänningsfaktorn.

Såg på Fuckin Åmål på jobbet för en stund sen. Fantastisk story och dialog i den filmen. Jag antar att de flesta kan känna igen sig i nån karaktär eller situation att det är jävligt svettigt mellan varven att växa upp.
Annars vet jag inte riktigt. Verkar ju vara en viktig känsla för människor att "känna igen sig i film". "hög igenkänningsfaktor" kan det stå i en filmrecension eller på filmens omslag. För vem då? ALLA människor som tittar på filmen?
Tror knappt aldrig det har hänt att jag har känt igen mig i en film. Låter kanske helt efterblivet. Kan ju också ha att göra med att jag aldrig tänker i de banorna eller att jag mellanåt verkar vara född för att sätta mig på tvären gällande massa dumheter som människan lyckas komma på.
Däremot händer det ibland när jag lyssnar på sångtexter.
Naturligtvis mer sällan än ofta.

Höst, vrål och fånar.

Det mörknar fortare. Det är kallare. Svårt för hösten. Färgerna på träden blir vackra, sen faller de och allt dör.

Jobbar helg. Dagens jobbpass har varit fruktansvärt. Varannan gång när jag frågar min brukare något får jag ett vrål tillbaka. Enormt svårt att hålla ilskan tillbaka.

Fånarna på fortet. På fyran. Bästa sändningstid. Kollar folk på det?Verkar ju helt ofattbart. Snacka om urvattnad smörja.