Good bajos!

Tjöckhodade insekter. Nu åker vi till stan.

Livet på landet och en homage till den lille familjen.

Sitter på en veranda till en liten egen stuga i Böda på Öland. Tager en bärs och njuter av stunden. 

Det är ju inte på det viset att jag bara har promenerat runt lite här i området och fått syn på en inbjudande veranda och tänkt att här ser trevligt ut. Här sätter jag mig med min kasse öl tills nån arg, flintig hillbilly kommer ut med avsågat hagelgevär och skjuter mina trista ballar till Gotland. Nej, stugan ligger på Johnnys tomt såklart. Johnny och hans donna och deras elva månader gamla lillpöjk och byrarackan ligger och sover i storstugan här bredvid.

Jag har klargjort för Johnny idag att det är ett riktigt mög, det här med landsbygdsmiljö. För mycket trädgrenar och smällfeta insekter. I nuläget är det bara delvis sant. Även om jag föredrar stadsmiljö måste jag säga att en ganska rejäl trivselkänsla infinner sig här och hos mig. Det får mig lugnare än jag själv trodde. Självklart har det att göra med att jag får nöjet att hänga med min polarkompis. Thö böy! Sen är det är stort att se sin bäste kompis som farsa till ett litet liv som skrattar och gråter och ovetande tar det mesta av ork och tid.

Anyhow, nu måste jag gå och lägga mina slitna skinkor i bädden.

Det finns en liten risk att det här inlägget inte publiceras förrän imorn. Det gör väl inte så mycket. Mottagningen existerar knappt. Känns som den är bättre på månen i en djup krater. Trots allt är jag en lika stor sköjare ändå. Jorden kommer aldrig plattas ut så länge jag går på den.

God natt och god Jöns!

Dont you mess with me and Ben

Vi sköjar inte!

Ett stopp på resan.

Sitter på ett fik i kalmar och väntar på bussen till Öland. Sköjar te att med en kaffe och en cigg. Det är såna häringa småtripper som förgyller vardagen.

Har alltid tyckt att de pratar rent bedrövligt i Kalmar.

Min mor lärde mig två saker igår. Att Kalmar ligger i Småland och inte i Blekinge som jag alltid trott och att det är bräckt vatten i Östersjön och inte saltvatten som jag också har trott. Sov mig alltid igenom geografilektionerna i skolan.

Och där kom solen och förvandlades man till ett svettigt svin!

Nej nu måste jag snart gå till bussen, så jag inte blir kvar i Kaaaamar.

En story om bristen på ciggpapper och en annalkande tågresa.

Sitter på balkongen och funderar lite. På om till exempel sömn är så viktigt. Man klarar ju av att vara trött. Jag menar att vara vrålhungrig och bara ha gamla pepparkakor i skafferiet, måste ju klassas som ett mycket värre drama. Eller att vara ordentligt bajsnödig och nedgradera sig till att torka sig med ett gammalt reklamblad i räva  är ju inte heller så sköj. Eller vara extremt röksugen och äga ett nytt skinande paket tobak, men sakna rullpapper. Affären är stängd och man letar genom varenda skrymsle i lyan. Helt utan resultat. Exakt det hände faktiskt en gång. För väldigt längesen. Ciggpappren var slut. Det var sent på natten och där satt jag. Allt var stängt. Allt var otroligt jobbigt. Jag kom på att jag hade använt ciggpapper i några böcker som bokmärken vid några tidigare tillfällen. Sen låg jag på alla fyra vid bokhyllan och formligen slet ut böckerna och slängde dem i en hög bakom min rygg. Helt utan att hitta ett enda ciggpapper. Ganska full och rejält arg kom jag till slut på att det fanns en cigarettautomat uppe vid närbutiken en ganska bra promenad hemifrån. Efter promenaden i uppförsbacken var jag framme. Svettig och hoppfull. Jag tittade genom glaset på varje radda i maskinen. Tomt, tomt, tomt, tomt, tomt, tomt. Hela maskinen var tom. Jag drog en jättespark i maskinen, yttrade ett ilsket djungelvrål och gick hem igen. Väl hemma började jag dissikera fimpar. Jag fick ihop till två cigaretter som smakade glödande inälvor. Kommer inte ihåg hur natten slutade. Antar att jag gick och la mig. Och satte in alla böcker i bokhyllan dagen efter.
Ett tag senare var jag i den där närbutiken. Jag sa till dem att de för djävulen fick ta att fylla på sin ciggmaskin. De berättade att det inte var deras maskin och att den inte hade blivit påfylld på minst tio år.
Anledningen till att jag sitter här och funderar på över om sömn är så viktigt. Eller snarare bristen på den är att jag ska gå upp en stund innan klockan fem imorgon bitti. Jag ska sätta mig på ett tåg till Kalmar som börjar rulla tio i sex. Problemet blir inte att komma upp. Det gör jag alltid. Problemet blir att somna. Det brukar vara det i vissa perioder. Extra svårt blir det när man vet att man borde få lite sömn för att man måste gå upp om ett ex antal timmar. Sicket dilemma, men jag tänker inte stanna hemma. Anledningen till att jag ska åka till kalmar (där jag förövrigt fick en evighetslång nysattack en gång, inne på en bokhandel, mitt framför författaren Björn Hellberg som satt och signerade böcker. Han såg väldigt nervös och uppjagad ut. En story som jag gärna delar med mig av en annan gång...) är för att jag ska vidare till Böda på Öland. Där ska jag spendera några dagar med Esset, hans donna och deras lille pöjk. Kommer bli trevligt tror jag.
Ush, nu blev jag lite hungrig och bajsnödig och alldeles pigg.
Tjohej och tjofräs!

Fika och lovefest.

Sitta på nåt ställe i skuggan och dricka kaffe. Sitta på nåt annat ställe och dricka en cola. Det är vad jag har gjort idag.

Var på någon slags "Love fest" på Villa bel parc igår. Där fanns hoppborg, speeddating och hångelrum. Det delades ut ballonger. Nästan alla var runt tjugoårsåldern. Det hela var ganska olidligt faktiskt. En katt bland hermeliner. En skäggig pappa bland tjejer som kunde varit mina döttrar. Koncentrerade mig på ölen. Gav upp efter nån timme, kräktes på vägen ut och åkte hem. Det sägs att det finns någon därute för alla. Jag verkar bevisa motsatsen. Idag känns det lite som att jag kippar efter andan i mitt eget lågvatten.

En kaffe hos tajjen och ett mail.

Sitter på en taj på korsvägen. Dricker en kaffe. Uteserveringen ligger i skugga. Helt utomordentligt. Kom på mig själv med att längta till att bada. Det verkar tydligen fungera som ett beroende när man väl har börjat. Farligare och sämre sorts beroenden finns ju.

Jag har spanat in en donna på dejtingsidan och funderat på att skriva ett mail till henne ett tag. I onsdagsnatt föll polletten ner. I ett glad i hågen-tillstånd knåpade jag ihop följande mail:

Hej Xxxxx!

Jag säger som det är på stört! Har tänkt att skriva ett mail till dig några gånger. Sen blev jag blyg en kort stund och trillade i backen på din blick och dina ögon. Det kanske du har hört innan...

Skickar med en efterbliven dikt också som jag sköjade ihop för en stund sen.

Skalden har badat, heter den.

Ovandpå min hud ligger det ett lager med intorkat saltvatten,
strävt och struligt.
Innanför min hud ligger det ett lager med öl,
mjukt och busigt.
I mina kalsonger
är det alldeles sandigt och grusigt

Nåväl, förutom att ha badat första gången i år har har jag handlat på Coop Forum. Där kunde man köpaallt i tre för 99:- gällande ganska många varor, men jag är ju me, myself and I. Så det blev lite av ett världsproblem för mig. På Coop forum alltså. Sen var det lugnt.

Var handlar du? Och vad tycker du om Sex Pistols, kabanoss, medecinbollar, vasastan, och folk som går två centimeter bakom dig?

/Johan

3 dygn har gått. Hon har fortfarande inte svarat. Undrar varför???