Mitt bland svanar och fyllepromenader.

Helt sjukt trött idag. Sov som en nervös svan i natt. Jag gjorde misstaget att äta två nävar med bilar precis innan jag gick och la mig. Fick mig väl en sockerchock. Jag borstade tänderna men den söta smaken satt kvar som en bomb i munnen. När jag låg där och försökte somna kändes det som om kroppen var gjord av luft och jag var rastlös i benen som den där gången för längesen när jag hade druckit absint. Efter en timme gick jag upp. Jag gick och satte mig på dass och suckade och funderade på om jorden verkligen var rund och inte oval. Sen gick jag ut på balkongen och tog en cigg. Vinden var förbenad som vanligt. Plötsligt såg jag en snubbe komma rumlande ner för gatan. Han var rekordfull. För varje steg han tog ramlade han i bilarna som stod parkerade längs gatan. Sen stöttade han sig mot en bil, tog några steg och ramlade in i nästa. När bilarna tog slut och inget fanns att stötta sig emot fick han speed och hamnade i någon slags halvcirkeldans. Framåt och bakåt. Jag gick och la mig igen. Som en utpumpad svan. Jag somnade och drömde att jag hade en ledig dag när jag skulle vakna. Det var båg. Snack. Fantasier.

Jag jobbar nu. Är helt fantastiskt trött. Jag låtsas att jag är pigg och tycker det är helt underbart att jobba idag. Det funkar så klart... inte alls.

Det gamla gardet och Släpp fångarna loss.

Margareta Krook, Tage Danielsson, Ernst Hugo Järegård, Monica Zetterlund. Nu sist Per Oskarsson och Lena Nyman. Alla döda. Inte många kvar av det gamla gardet nu. Känns lite trist. Verkar inte heller vara så vanligt att avlida av ålderdom. Eld eller glöd verkar vara en vanligare orsak.
Apropå Lena Nyman och Tage Danielsson tycker jag "Släpp fångarna loss" är en fantastiskt rolig film. Mest för att den är ganska konstig och helt flummig i storyn. Dessutom ser Lena och Tage väldigt roliga ut tillsammans med tanke på deras vilt skilda längder. Sen spelar ju nog Gösta Ekman troligtvis sin mest sinnessjuka roll någonsin, som fängelsedirektör.

Rep och lite film

Igår repade jag med två polare. Första repet. Jag har inte stått bakom en mikrofon på kanske fyra år. Det var ganska rostigt i stämbanden och huvudet, men kändes väldigt skönt. Tyvärr fanns inget reverb att tillgå. Resultatet blir att det låter torrt och naket. Samtidigt hör man hur rösten låter på riktigt utan effekter. Eftersom inga texter finns, fick jag improvisera fram textrader ur huvudet medan jag sjöng. Hälften av meningarna började med "I see". 90% började med "I". En fullständig egotripp med andra ord. Kan nog bli en trevligare och snällare människa om jag börjar lira i band igen. Vi fick fram en del coola prylar och som musiker går ju inte de där två snubbarna av för hackor.

Jobbar hela helgen. Det är baaaaaara roligt. Har inget att säga om det förutom att jag längtar hem.

Dagens filmer på jobbet hitills är:
Den ofrilliga golfaren - Den har väl sina roliga poänger förutom att de har fjantat till Stig Helmer så det blir totalt olidligt mellan varven (sitter jag på allvar och tycker till om denna film???)
Jerry McGuire - Måste nog vara förra årtusendets mest känslomässiga film. Mest på ont. Helt på ont. Om folk hade varit så känslostyrda hade vi all suttit på hispan. Ett praktexempel på att less is more. Något som jänkarna verkar vara helt bedrövliga mellan varven att följa. Känslorna sprutar som en fontän helt besinningslöst i över två timmar. Det enda som är bra är att den heter speil des leben på tyska. Låter tufft.
Hajen - Den första. Det är ju innan hajen har börjat rikta in sig på att tugga i sig specifika offer. Bra film men börjar bli lite tjatig att se nu.

Nu ska jag äta en apelsinjävel.
Tjena!

En förvirrad rapport och allmänt bull om en kineseria, smärta, tillfälligt lågvatten, swingers och sugluvor!

Jag har precis försökt avnjuta en kaffe och en cigarett i haga. Omöjligt. Man fryser taskerna av sig. Stundens höjdpunkt var en tjej som gick förbi. Hon hade tatuerat in en stor liggande måne i pannan. Hon tyckte väl det var fint. Vad vet jag? Det är ju hennes panna, som tur är. Själv har jag en teddybjörngnuggis i röva.
Det har varit lite sömnigt i livet på sista tiden och därmed sömnigt här på bloggen. Har ganska lite och berätta. Kan dock berätta att jag ska provsjunga i ett band som gamla polare startat och jag har ju varit sjukt sugen på att lira i band igen. Dessutom är jag ju en förbannad jävel bakom mikrofonen. Jag brukar improvisera fram texter samtidigt som jag sjunger. Det kan handla om halvliggande månar eller fulla teddybjörnar.
Sitter och försöker avnjuta en öl på en sunkig kineseria nu istället. Det går lite bättre. Pianomusiken flödar ur högtalarna. Om man sluter ögonen kan man låtsas att man är på en pianobar 49 våningar upp i ...Bangladesh.
För en liten stund sen satte de två killar vid ett bord en bit bort. De pratade ofattbart sluddrigt och långsamt. För mycket för att bara vara fulla. När man sen lyckades urskilja vad de pratade om förstod man. De gick på sömntabletter. Den ena berättade att han gick på tre olika sorter samtidigt. "Deeeeet.......eeeeeee........heeeeelt ......jävla....kaaaaaanon!" Sa han. " Man sover som ett nersågat hus. Det enda trista är att man ofta trillar ur sängen och vaknar på golvet." Hans kompis som pratade lika slött och långsamt tittade på honom länge sen sa han: Men det är väl lugnt.... det är väl smällar man får ta." Va fan om nu gud finns, var gräver han upp alla stjärnor?
Annars är jag jävligt trött på begreppet smärta. Har faktiskt varit väldigt mycket smärta sista tiden. Först diskbråcket. Sen precis när det nästan var borta kom en liten magsjuka som höll i sig en vecka. Och nu sist, ett stort jävla sår i kinden som gör att det ä svårt att äta. Dessutom ett jätteutslag på höften som varar och jävlas. Naturligtvis sitter det i höjd med skärpet i byxorna. När skärpet skaver emot såret grimasherar man fult och ledsamt. För att råda bot på problemet så inte skärpet skaver har jag kommit fram till den enda lösningen: Att dra upp braxorna så högt så de skär upp i röven och ballarna. Resultatet är att man ser ut som en sjuttiotalspolack på dansgolvet.

Slutligen har träffarna på min blogg fördubblat sig de sista dagarna. Det är ju kul. Det enda som inte känns lika kul är att när man tittar så härstammar träffarna från någon sida vid namn adultfinder. Med andra ord någon jävla datingsida för swingers och knullsugna. Vad fan har jag med det att göra? Så nu när jag skrivit dessa två ord kommer väl träffarna öka ytterligare. Bäst jag skriver kuk och anus också.
Vad är det för sugluvor?

Utslag och soulkitchen.

Enormt seg dag på jobbet idag. Min brukare tittar på grisen i säcken med galenskaparna. Av det kan man bli smått galen. Jag har fått ett stort utslag på höften. Skärpet gnager mot det. Det gör ont. Jag har ett konstigt utslag i munnen. På insidan av kinden. När maten lägger sig där svider det. Det gör ont.
Det är filmfestival igen. Kommer inte gå på någon film i år heller. Jag lyckas alltid vara fattig när göteborgs filmfestival är. Det gör väl inte så mycket. Däremot var jag på Soulkitchen på hagabion förförra helgen. Det bästa med filmen var dialogen. Den var arg och på tyska. En arg tysk låter argare än en arg smålänning.
Längtar fortfarande efter sommaren som ett stackars svin. Jag längtar även efter en fet plånbok och att gå på gator jag aldrig gått på förut och gå förbi människor som jag aldrig gått förbi i en stad i ett land jag aldrig varit i förut.

Pizza, hamburgare, öl och apelsiner.

Jag har försökt att börja dra ner på mängden av skitmat som jag proppar i mig. Skälet är för att se om jag mår bättre och blir piggare av det. Ett annat skäl är även min ekonomi. Tyvärr skriker sinnet och magen efter flottiga pizzor och svettiga hamburgare. Skulle ju ändå vara rätt trist om en söndertuggad hamburgare eller en bit pizzadeg skulle sätta sig som en propp i nån blodådra... typ.
Jag har börjat käka apelsiner också. En om dagen. C-vitaminer och sån skit. Sen får man ju en del vitaminer av ölen också. Jag såg ett inslag på rapport en gång när jag var liten. Det handlade om en kvinna som åt apelsiner. Hon åt enbart apelsiner. 40 Stycken apelsiner om dagen. Hon sa att hon mådde lite konstigt. Hon led av en överproduktion av saliv och magen betedde sig oroligt. När man tittade på henne såg hon rätt taskig ut. Orange i fejset liksom. Hennes fingrar var också alldelles oranga.

Off they go

Lägger ju nästan aldrig upp bilder här. Tänkte därmed bryta trenden och lägga upp en bild på ett oskiljaktigt par. Hästen heter efter min tjejs utsaga kommisarie Blom. På ryggen har han hulken. De är på väg till forna Jugoslavien för att ragga brudar, hälla i sig batterisyra och hitta på sedvanligt jävelskap.
Inga kedjor kan hålla dem tyglade.